Table of Contents

Niruttidīpanī

Edit
5321
Ṇādesarāsi
Chapter on substitutes
Phần về các biến đổi thành ṇṇha
5322
Kira khī, cara, jara, tara, thara, pūra.
Kira, khī, cara, jara, tara, thara, pūra.
Kira, khī, cara, jara, tara, thara, pūra.
5323
745. Kirādīhi ṇo.
745. Kirādīhi ṇo.
745. Từ Kira và các gốc khác biến thành ṇṇha.
5324
Kirādīhi paresaṃ ta, tavantūnaṃ takārassa anantarabhūtassa ṇo hoti, dhātvantassa pararūpattaṃ.
From kirādī (roots like kira), the t of the suffixes ta and tavantū immediately following becomes ; the final consonant of the root undergoes pararūpatta.
Từ kira và các gốc khác, âm ta của tatavantū liền kề biến thành ṇṇha, và âm cuối của gốc hợp nhất với âm sau.
5325
Kira-ākiraṇe sammissana, khipanesu ca, kiritthāti kiṇṇo, pakiṇṇo, ākiṇṇo, vikkiṇṇo, saṃkiṇṇo, samākiṇṇo.
kira- in the sense of 'scattering', 'mixing', and 'throwing'; because it was scattered, it is kiṇṇo, pakiṇṇo, ākiṇṇo, vikkiṇṇo, saṃkiṇṇo, samākiṇṇo.
Kira trong nghĩa rải, trộn lẫn và ném, kirati (rải) trở thành kiṇṇo (đã rải), pakiṇṇo (đã rải ra), ākiṇṇo (đã rải khắp), vikkiṇṇo (đã bán), saṃkiṇṇo (đã trộn lẫn), samākiṇṇo (đã rải đều).
5326
Pūra-pūraṇe, pūritthāti puṇṇo, sampuṇṇo, paripuṇṇo.
pūra- in the sense of 'filling'; because it was filled, it is puṇṇo, sampuṇṇo, paripuṇṇo.
Pūra trong nghĩa làm đầy, pūrati (làm đầy) trở thành puṇṇo (đầy), sampuṇṇo (hoàn toàn đầy), paripuṇṇo (đầy đủ).
5327
Khī-khaye, khiyitthāti khīṇo.
khī- in the sense of 'exhaustion'; because it was exhausted, it is khīṇo.
Khī trong nghĩa tiêu diệt, khiyati (tiêu diệt) trở thành khīṇo (đã tiêu diệt).
5328
Kiṇṇavā, puṇṇavā, khīṇavā.
Kiṇṇavā (one who has scattered), puṇṇavā (one who has filled), khīṇavā (one who has exhausted).
Kiṇṇavā (đã rải), puṇṇavā (đã đầy), khīṇavā (đã tiêu diệt).
5329
746. Tarādīhi riṇṇo* .
746. Tarādīhi riṇṇo.
746. Từ Tara và các gốc khác biến thành riṇṇha.
5330
Tarādīhi paresaṃ ta, tavantūnaṃ takārassa anantarabhūtassa riṇṇo hoti.
From tarādī (roots like tara), the t of the suffixes ta and tavantū immediately following becomes riṇṇo.
Từ tara và các gốc khác, âm ta của tatavantū liền kề biến thành riṇṇha.
‘Rānubandhentasarādissā’ti dhātvantabyañjanassa ādisarassa ca lopo.
By ‘Rānubandhentasarādissā’, the final consonant of the root and its initial vowel are dropped.
Theo ‘Rānubandhentasarādissā’, phụ âm cuối và nguyên âm đầu của gốc bị lược bỏ.
5331
Cara-gati, bhakkhanesu, carittha, carīyitthāti vā ciṇṇo, āciṇṇo, samāciṇṇo.
cara- in the sense of 'going' and 'eating'; carittha or carīyitthāti becomes ciṇṇo, āciṇṇo, samāciṇṇo (practiced, observed).
Cara trong nghĩa đi, ăn, carati (đi) hoặc carīyati (được đi) trở thành ciṇṇo (đã đi), āciṇṇo (đã thực hành), samāciṇṇo (đã thực hành hoàn toàn).
5332
Jara-jiraṇe, jiyyitthāti jiṇṇo, anujiṇṇo, parijiṇṇo.
jara- in the sense of 'decaying'; because it decayed, it is jiṇṇo, anujiṇṇo, parijiṇṇo (worn out, old).
Jara trong nghĩa già nua, jīyati (già nua) trở thành jiṇṇo (đã già), anujiṇṇo (đã già theo), parijiṇṇo (đã già hoàn toàn).
5333
Tara-taraṇe, taritthāti tiṇṇo, uttiṇṇo, nittiṇṇo, vitiṇṇo, otiṇṇo, samotiṇṇo.
tara- in the sense of 'crossing'; because it was crossed, it is tiṇṇo, uttiṇṇo, nittiṇṇo, vitiṇṇo, otiṇṇo, samotiṇṇo.
Tara trong nghĩa vượt qua, tarati (vượt qua) trở thành tiṇṇo (đã vượt qua), uttiṇṇo (đã vượt lên), nittiṇṇo (đã vượt qua hoàn toàn), vitiṇṇo (đã vượt qua), otiṇṇo (đã đi xuống), samotiṇṇo (đã đi xuống cùng).
5334
Thara-vitthāre, vittharitthāti vitthiṇṇo.
thara- in the sense of 'spreading'; because it was spread, it is vitthiṇṇo.
Thara trong nghĩa mở rộng, vittharati (mở rộng) trở thành vitthiṇṇo (đã mở rộng).
5335
Ciṇṇavā, jiṇṇavā, tiṇṇavā, vitthiṇṇavā.
Ciṇṇavā, jiṇṇavā, tiṇṇavā, vitthiṇṇavā.
Ciṇṇavā (đã đi), jiṇṇavā (đã già), tiṇṇavā (đã vượt qua), vitthiṇṇavā (đã mở rộng).
5336
Iti ṇādesarāsi.
Here ends the chapter on substitutes.
Đây là phần về các biến đổi thành ṇṇha.
5337
Thādesarāsi
Chapter on th substitutes
Phần về các biến đổi thành ttha
5338
747. Dhastoostā.
747. Dhastoostā.
747. Dhasto, utrasto.
5339
Dhasto, utrastoti ete saddā tapaccayantā sijjhanti.
The words dhasto and utrasto are formed with the ta suffix.
Các từ dhastoutrasto được hình thành với hậu tố ta.
5340
Dhaṃsa-viddhaṃsane, viddhaṃsatīti viddhasto, viddhaṃsito vā.
dhaṃsa- in the sense of 'destroying'; because it destroys, it is viddhasto (destroyed), or viddhaṃsito.
Dhaṃsa trong nghĩa phá hủy, viddhaṃsati (phá hủy) trở thành viddhasto (đã bị phá hủy) hoặc viddhaṃsito (đã bị phá hủy).
5341
Tasa-santāse, utrasatīti utrasto, uttasito vā.
tasa- in the sense of 'trembling'; because it trembles, it is utrasto (frightened), or uttasito.
Tasa trong nghĩa sợ hãi, utrasati (sợ hãi) trở thành utrasto (đã sợ hãi) hoặc uttasito (đã sợ hãi).
5342
Bhasa-bhasmīkaraṇe, bhasanti bhasmiṃ karonti etenāti bhastā, bhastrā vā, kammāragaggarī, evamādīnipi idha veditabbāni.
bhasa- in the sense of 'reducing to ashes'; bhastā or bhastrā (bellows of a smith) are formed because it makes things into ashes; similarly, other words like kammāragaggarī should be understood here.
Bhasa trong nghĩa biến thành tro, bhasanti (biến thành tro) hoặc bhasmiṃ karonti etenāti (biến thành tro bởi cái này) trở thành bhastā (lò rèn), hoặc bhastrā (lò rèn), kammāragaggarī (ống thổi của thợ rèn), và các từ tương tự cũng nên được hiểu ở đây.
5343
748. Sāsa vasa saṃsa haṃsā tho* .
748. Sāsa vasa saṃsa haṃsā tho.
748. Sāsa, vasa, saṃsa, haṃsa biến thành tho.
5344
Etehi parassa anantarassa paccayatakārassa tho hoti.
From these (roots), the t of the immediate suffix becomes th.
Âm ta của hậu tố liền kề sau các gốc này biến thành tho.
5345
Sāsa-anusiṭṭhimhi.
sāsa- in the sense of 'instruction'.
Sāsa trong nghĩa chỉ dạy.
5346
749. Sāsassa sisā* .
749. Sāsassa sisā.
749. Sāsa biến thành sisa.
5347
Sāsassa sisā honti kānubandhe paccayatakāre tvādivajjite, dhātvantassa pararūpattaṃ saṃyogādissa ca paṭhamattaṃ.
For sāsa, sisa takes its place when followed by -suffixed t suffixes, excluding tvā and similar ones; the final consonant of the root undergoes pararūpatta, and the initial consonant of the conjunction undergoes paṭhamatta.
Sāsa biến thành sisa khi có hậu tố kata (trừ tvā và các hậu tố tương tự), âm cuối của gốc hợp nhất với âm sau và âm đầu của cụm phụ âm biến thành âm thứ nhất.
5348
Sāsīyatīti sittho, anusāsīyatīti anusiṭṭho.
Because it is instructed, it is sittho; because it is advised, it is anusiṭṭho.
Sāsīyati (được chỉ dạy) trở thành sittho (được chỉ dạy), anusāsīyati (được chỉ dạy) trở thành anusiṭṭho (được chỉ dạy).
‘‘Anusiṭṭho so mayā’’ti* ettha pana tthakārassa ṭṭhakāroti vuttiyaṃ vutto.
However, in ‘‘Anusiṭṭho so mayā’’ (He was instructed by me), it is stated in the commentary that tthakāra becomes ṭṭhakāra.
Tuy nhiên, trong câu ‘‘Anusiṭṭho so mayā’’ (Người ấy đã được tôi chỉ dạy), âm ttha được nói là biến thành ṭṭha trong chú giải.
Taṃ taṃ atthaṃ sāsati ettha, etenāti vā satthaṃ, saddasatthaṃ, vedasatthaṃ.
It is called satthaṃ (treatise, science) because it teaches this or that meaning, or through it, such as saddasatthaṃ (grammar) and vedasatthaṃ (Vedic lore).
Nơi đây hoặc do cái này mà chỉ dạy ý nghĩa đó, đó là satthaṃ (giáo pháp), saddasatthaṃ (ngữ pháp), vedasatthaṃ (kinh Veda).
5349
Vasa-nivāse, ‘assū’ti uttaṃ, avasīti vuttho, vasīyitthāti vā vuttho, vassaṃ vasitthāti vassaṃvuttho, āvasīyitthāti āvutthaṃ-jetavanaṃ, nivasitthāti nivuttho, ajjhāvasitthāti ajjhāvuttho.
For Vasa (to dwell): utta is mentioned by ‘assū’. One who dwelt (avasī) is vuttho (dwelt). Or, that which was dwelt in (vasīyitthāti) is vuttho. One who dwelt during the rains (vassaṃ vasittha) is vassaṃvuttho (one who has observed the rains retreat). That which was dwelt in (āvasīyitthāti) is āvutthaṃ (inhabited) - referring to Jetavana. One who dwelt (nivasittha) is nivuttho (dwelt). One who dwelt in (ajjhāvasittha) is ajjhāvuttho (inhabited).
Trong ý nghĩa cư trú: ‘assū’ được nói đến, ‘avasī’ là vuttho, hoặc ‘vasīyittha’ là vuttho, đã an cư mùa mưa (vassaṃ vasittha) là vassaṃvuttho, đã an cư (āvasīyittha) là āvutthaṃ-jetavanaṃ (Jetavana đã được an cư), đã cư trú (nivasittha) là nivuttho, đã cư ngụ (ajjhāvasittha) là ajjhāvuttho.
Bahulādhikārā ‘‘rukkhe adhivatthā devatā’’ti* ettha uttaṃ natthi.
By the rule of generality, in the phrase ‘‘rukkhe adhivatthā devatā’’ (the deities residing in the tree), there is no utta (change).
Do việc ưu tiên (tính) phổ biến, ở đây không có nói đến ‘‘vị thiên nhân cư ngụ trên cây’’.
Uposathaṃ upavasitthāti uposathaṃupavuttho, upavasīyitthāti vā upavutthouposatho, parivāsaṃ parivasitthāti parivāsaṃparivuttho, parivasīyitthāti vā parivuttho-parivāso.
One who observed Uposatha (uposathaṃ upavasittha) is uposathaṃupavuttho (one who has observed Uposatha). Or, that which was observed as Uposatha (upavasīyitthāti) is upavutthouposatho (the Uposatha that was observed). One who observed parivāsa (period of probation) (parivāsaṃ parivasittha) is parivāsaṃparivuttho (one who has observed parivāsa). Or, that which was observed as parivāsa (parivasīyitthāti) is parivuttho-parivāso (the parivāsa that was observed).
Đã giữ giới Bố-tát (uposathaṃ upavasittha) là uposathaṃupavuttho, hoặc ‘upavasīyittha’ là upavutthouposatho (Bố-tát đã được giữ), đã thọ trì biệt trú (parivāsaṃ parivasittha) là parivāsaṃparivuttho, hoặc ‘parivasīyittha’ là parivuttho-parivāso (biệt trú đã được thọ trì).
5350
Saṃsa-pasaṃsane, pasaṃsīyitthāti pasattho.
For Saṃsa (to praise): that which was praised (pasaṃsīyitthāti) is pasattho (praised).
Trong ý nghĩa ca ngợi, tán thán: ‘pasaṃsīyittha’ là pasattho.
5351
Haṃsa-pahaṃsane, haṃsīyitthāti hattho, niggahītalopo, pahattho.
For Haṃsa (to rejoice): that which was rejoiced in (haṃsīyitthāti) is hattho (rejoiced). The niggahīta is elided. Pahattho (delighted).
Trong ý nghĩa vui mừng, hoan hỷ: ‘haṃsīyittha’ là hattho, lược bỏ âm niggahīta, pahattho.
5352
Tipaccayamhi-anusāsanaṃ anusitthi, anusiṭṭhi vā, nivasanaṃ nivutthi.
In the ti suffix, anusāsanaṃ (instruction) becomes anusitthi or anusiṭṭhi; nivasanaṃ (dwelling) becomes nivutthi.
Trong tiếp vĩ ngữ ‘ti’: đã giáo huấn (anusitthi), hoặc anusiṭṭhi, nivutthi (sự cư trú).
5353
Tupaccayamhi-sadevakaṃ lokaṃ sāsati anusāsatīti satthā.
In the tu suffix, one who teaches or instructs the world with its devas is satthā (teacher).
Trong tiếp vĩ ngữ ‘tu’: vì giáo huấn thế gian cùng với chư thiên (sadevakaṃ lokaṃ sāsati anusāsati) nên là Satthā (Bậc Đạo Sư).
5354
Tavantupaccayamhi-nivasitthāti nivutthavā.
In the tavantu suffix, nivasitthāti becomes nivutthavā.
Trong tiếp vĩ ngữ ‘tavantu’: đã cư trú (nivasittha) là nivutthavā.
5355
Tāvīmhi-nivutthāvī.
In the tāvī suffix, nivutthāvī.
Trong ‘tāvī’: nivutthāvī.
5356
Tuṃ, tavesu-vasanaṃ vatthuṃ, vatthave.
In the tuṃ and tavesu suffixes, vasanaṃ (dwelling) becomes vatthuṃ, vatthave.
Trong ‘tuṃ’, ‘tavesu’: vasanaṃ vatthuṃ, vatthave.
5357
Tabbamhi-dvāramūle vatthabbaṃ, sabhāye vatthabbaṃ.
In the tabba suffix, vatthabbaṃ (should be worn) at the base of the door, vatthabbaṃ in the assembly hall.
Trong ‘tabba’: dvāramūle vatthabbaṃ (nên cư trú ở gốc cửa), sabhāye vatthabbaṃ (nên cư trú ở hội trường).
5358
Vasa-paridahane, bahulādhikārā uttaṃ natthi, vāsitabbanti vatthaṃ, nivāsīyitthāti nivatthaṃ, vatthabbaṃ, nivatthabbaṃ.
Vasa means "to put on (clothes)". Due to the rule of abundance, uttaṃ (said) is not used. That which is worn is vatthaṃ. That which is put on is nivatthaṃ, vatthabbaṃ, nivatthabbaṃ.
Trong ý nghĩa mặc (Vasa-paridahane): do việc ưu tiên (tính) phổ biến, không có nói đến, ‘vāsitabbaṃ’ là vatthaṃ (y phục), ‘nivāsīyittha’ là nivatthaṃ, vatthabbaṃ, nivatthabbaṃ.
5359
Iti thādesarāsi.
Thus ends the section on thādesa.
Như vậy là Thādesarāsi (Tập hợp các biến đổi của âm Thā).
5360
Dhādesarāsi
Section on dhādesa
Dhādesarāsi (Tập hợp các biến đổi của âm Dhā)
5361
Idha, kudha, gidha, badha, budha, budhi, midha, yudha, rādha, rudha, vidha, sidha, sudha, thabhi, rabha, labha, lubha, sambhū, duha, naha, muha.
Idha, kudha, gidha, badha, budha, budhi, midha, yudha, rādha, rudha, vidha, sidha, sudha, thabhi, rabha, labha, lubha, sambhū, duha, naha, muha.
Idha, kudha, gidha, badha, budha, budhi, midha, yudha, rādha, rudha, vidha, sidha, sudha, thabhi, rabha, labha, lubha, sambhū, duha, naha, muha.
5362
750. Dho dhabhahehi* .
750. Dho dhabhahehi.
750. Dho dhabhahehi.
5363
Etehi parassa anantarassa tassa dho hoti.
From these, the subsequent ta becomes dha.
Đối với âm ‘ta’ theo sau các âm này, nó trở thành ‘dha’.
5364
Idha-ijjhane, dhātvantassa pararūpattaṃ saṃyogādissa ca tatiyattaṃ, samijjhitthāti samiddho-mahaddhano.
Idha means "to prosper". The final consonant of the root becomes the subsequent form, and the initial consonant of the conjunct becomes the third. Samijjhitthāti becomes samiddho (prosperous, very wealthy).
Idha-ijjhane (trong ý nghĩa thành tựu): âm cuối của căn biến đổi thành dạng sau, và phụ âm kép đầu tiên biến đổi thành âm thứ ba, ‘samijjhitthāti’ là samiddho-mahaddhano (người có tài sản lớn).
5365
Kudha-kope, kujjhatīti kuddho, saṃkuddho.
Kudha means "to be angry". Kujjhatīti becomes kuddho (angry), saṃkuddho (enraged).
Kudha-kope (trong ý nghĩa phẫn nộ): ‘kujjhatīti’ là kuddho, saṃkuddho.
5366
Gidha-gedhe, gijjhitthāti giddho, anugiddho, abhigiddho.
Gidha means "to be greedy". Gijjhitthāti becomes giddho (greedy), anugiddho (attached), abhigiddho (very greedy).
Gidha-gedhe (trong ý nghĩa tham lam): ‘gijjhitthāti’ là giddho, anugiddho, abhigiddho.
5367
Badha-bandhane, bajjhitthāti baddho, pabaddho, ābaddho, nibaddho.
Badha means "to bind". Bajjhitthāti becomes baddho (bound), pabaddho (tied), ābaddho (fettered), nibaddho (fastened).
Badha-bandhane (trong ý nghĩa trói buộc): ‘bajjhitthāti’ là baddho, pabaddho, ābaddho, nibaddho.
5368
Budha-ñāṇe jāgare vikasane ca, bujjhati jānātīti buddho, sambuddho, sammāsambuddho, pabujjhati jāgarotīti vā pabuddho, paṭibuddho.
Budha means "to know, to awaken, to blossom". One who knows, one who awakens, is buddho (awakened one), sambuddho (perfectly awakened), sammāsambuddho (perfectly self-awakened). Or one who awakens is pabuddho (awakened), paṭibuddho (alert).
Budha-ñāṇe jāgare vikasane ca (trong ý nghĩa trí tuệ, tỉnh thức và khai mở): ‘bujjhati jānātīti’ là Buddho, Sambuddho, Sammāsambuddho, hoặc ‘pabujjhati jāgarotīti’ là pabuddho, paṭibuddho.
5369
Budhi-nivāraṇe, paribundhīyatīti palibuddho.
Budhi means "to obstruct". Paribundhīyatīti becomes palibuddho (obstructed).
Budhi-nivāraṇe (trong ý nghĩa ngăn chặn): ‘paribundhīyatīti’ là palibuddho.
Vātapalibuddho, pittapalibuddho, semhapalibuddho.
Obstructed by wind, obstructed by bile, obstructed by phlegm.
Vātapalibuddho (bị gió ngăn trở), pittapalibuddho (bị mật ngăn trở), semhapalibuddho (bị đờm ngăn trở).
5370
Midha-mijjhane, mijjhatīti middhaṃ, middho.
Midha means "to be sluggish". Mijjhatīti becomes middhaṃ (sloth), middho (slothful).
Midha-mijjhane (trong ý nghĩa mệt mỏi): ‘mijjhatīti’ là middhaṃ, middho.
Kapimiddho.
Monkey-like sloth.
Kapimiddho (sự mệt mỏi do gió).
5371
Yudha-sampahāre, yujjhīyateti yuddhaṃ.
Yudha means "to fight". Yujjhīyateti becomes yuddhaṃ (battle).
Yudha-sampahāre (trong ý nghĩa chiến đấu): ‘yujjhīyateti’ là yuddhaṃ.
Mallayuddhaṃ, meṇḍayuddhaṃ, hatthiyuddhaṃ, kukkuṭayuddhaṃ.
Wrestling, ram fighting, elephant fighting, cock fighting.
Mallayuddhaṃ (đấu vật), meṇḍayuddhaṃ (đấu cừu), hatthiyuddhaṃ (đấu voi), kukkuṭayuddhaṃ (đấu gà).
5372
Rādha-ārādhane, ārādhayitthāti āraddho, abhiraddho.
Rādha means "to accomplish". Ārādhayitthāti becomes āraddho (accomplished), abhiraddho (satisfied).
Rādha-ārādhane (trong ý nghĩa làm hài lòng): ‘ārādhayitthāti’ là āraddho, abhiraddho.
5373
Vipubbo-virajjhane, viraddho.
With the prefix vi, it means "to displease". Viraddho (displeased).
Với tiền tố ‘vi’: virajjhane (trong ý nghĩa không hài lòng), viraddho.
5374
Rudha-āvaraṇe, rundhīyitthāti ruddho, oruddho, avaruddho.
Rudha means "to obstruct". Rundhīyitthāti becomes ruddho (obstructed), oruddho (confined), avaruddho (hindered).
Rudha-āvaraṇe (trong ý nghĩa che chắn): ‘rundhīyitthāti’ là ruddho, oruddho, avaruddho.
5375
Nipubbo-nirodhe, nirujjhitthāti niruddho.
With the prefix ni, it means "to cease". Nirujjhitthāti becomes niruddho (ceased).
Với tiền tố ‘ni’: nirodhe (trong ý nghĩa diệt trừ), ‘nirujjhitthāti’ là niruddho.
5376
Vipubbo-virodhe, virujjhitthāti viruddho, paṭiviruddho.
With the prefix vi, it means "to oppose". Virujjhitthāti becomes viruddho (opposed), paṭiviruddho (antagonistic).
Với tiền tố ‘vi’: virodhe (trong ý nghĩa đối kháng), ‘virujjhitthāti’ là viruddho, paṭiviruddho.
5377
Anupubbo-kantiyaṃ, anuruddho.
With the prefix anu, it means "to consent". Anuruddho (consenting).
Với tiền tố ‘anu’: kantiyaṃ (trong ý nghĩa mong muốn), Anuruddho.
5378
Vidha-vijjhane, vijjhitthāti viddho.
Vidha means "to pierce". Vijjhitthāti becomes viddho (pierced).
Vidha-vijjhane (trong ý nghĩa đâm xuyên): ‘vijjhitthāti’ là viddho.
Sallaviddho.
Pierced by a dart.
Sallaviddho (bị mũi tên đâm xuyên).
5379
Sidha-nipphattiyaṃ, sijjhitthāti siddho.
Sidha means "to achieve". Sijjhitthāti becomes siddho (achieved).
Sidha-nipphattiyaṃ (trong ý nghĩa thành tựu): ‘sijjhitthāti’ là siddho.
5380
Papubbo-pākaṭabhāve, pasiddho.
With the prefix pa, it means "to be manifest". Pasiddho (famous).
Với tiền tố ‘pa’: pākaṭabhāve (trong ý nghĩa hiển lộ), pasiddho.
5381
Ni, paṭipubbo nivāraṇe, nisiddho, paṭisiddho.
With ni or paṭi prefix, it means "to prevent". Nisiddho (prohibited), paṭisiddho (forbidden).
Với tiền tố ‘ni’, ‘paṭi’: nivāraṇe (trong ý nghĩa ngăn cấm), nisiddho, paṭisiddho.
5382
Sudha-sujjhane, sujjhatīti suddho, visuddho, parisuddho.
Sudha means "to purify". Sujjhatīti becomes suddho (pure), visuddho (purified), parisuddho (thoroughly purified).
Sudha-sujjhane (trong ý nghĩa thanh tịnh): ‘sujjhatīti’ là suddho, visuddho, parisuddho.
5383
Thabhi-thambhane, thambhatīti thaddho, patthaddho, upatthaddho.
Thabhi means "to stiffen". Thambhatīti becomes thaddho (stiff), patthaddho (very stiff), upatthaddho (supported).
Thabhi-thambhane (trong ý nghĩa cứng nhắc): ‘thambhatīti’ là thaddho, patthaddho, upatthaddho.
5384
Rabha-ārabhe, ārabhitthāti āraddho, ārabbhitthāti vā āraddho, samāraddho.
Rabha means "to undertake". Ārabhitthāti or ārabbhitthāti becomes āraddho (undertaken), samāraddho (begun).
Rabha-ārabhe (trong ý nghĩa bắt đầu): ‘ārabhitthāti’ là āraddho, hoặc ‘ārabbhitthāti’ là āraddho, samāraddho.
5385
Labha-lābhe, alabhīti laddho, labbhitthāti vā laddho, paṭiladdho, upaladdho.
Labha means "to gain". Alabhīti or labbhitthāti becomes laddho (gained), paṭiladdho (received), upaladdho (obtained).
Labha-lābhe (trong ý nghĩa đạt được): ‘alabhīti’ là laddho, hoặc ‘labbhitthāti’ là laddho, paṭiladdho, upaladdho.
5386
Lubha-giddhiyaṃ, lubbhatīti luddho, paluddho, viluddho.
Lubha means "to be greedy". Lubbhatīti becomes luddho (greedy), paluddho (infatuated), viluddho (confused).
Lubha-giddhiyaṃ (trong ý nghĩa tham lam): ‘lubbhatīti’ là luddho, paluddho, viluddho.
5387
Sambhū-passaddhiyaṃ, passambhitthāti passaddho.
Sambhū means "to calm". Passambhitthāti becomes passaddho (calm).
Sambhū-passaddhiyaṃ (trong ý nghĩa an tịnh): ‘passambhitthāti’ là passaddho.
5388
Duha-dohane, duyhitthāti duddhā-gāvī.
Duha means "to milk". Duyhitthāti becomes duddhā (milked cow).
Duha-dohane (trong ý nghĩa vắt sữa): ‘duyhitthāti’ là duddhā-gāvī (con bò đã được vắt sữa).
5389
Naha-bandhane, sannayhitthāti sannaddho, onaddho, avanaddho.
Naha means "to bind". Sannayhitthāti becomes sannaddho (equipped), onaddho (covered), avanaddho (bound).
Naha-bandhane (trong ý nghĩa buộc, trói): ‘sannayhitthāti’ là sannaddho, onaddho, avanaddho.
5390
Muha-andhabhāve, muyhatīti muddho-bālo.
Muha means "to be ignorant". Muyhatīti becomes muddho (foolish, ignorant).
Muha-andhabhāve (trong ý nghĩa ngu si): ‘muyhatīti’ là muddho-bālo (kẻ ngu si).
5391
Tipaccayamhi-ijjhanaṃ iddhi, ijjhanti etāyāti vā iddhi, samijjhanaṃ samiddhi, gijjhanaṃ giddhi, mijjhanaṃ middhi, abhirādhanaṃ abhiraddhi, virujjhanaṃ viruddhi, paṭiviruddhi, sijjhanaṃ siddhi, saṃsiddhi, paṭisiddhi, sujjhanaṃ suddhi, visuddhi, pārisuddhi, labhanaṃ laddhi, upaladdhi, lubbhanaṃ luddhi, passambhanaṃ passaddhi, muyhanaṃ muddhi.
In the ti suffix: ijjhanaṃ (prosperity) becomes iddhi; or iddhi because it is by this that things prosper; samijjhanaṃ (full prosperity) becomes samiddhi; gijjhanaṃ (greed) becomes giddhi; mijjhanaṃ (sloth) becomes middhi; abhirādhanaṃ (satisfaction) becomes abhiraddhi; virujjhanaṃ (opposition) becomes viruddhi, paṭiviruddhi; sijjhanaṃ (accomplishment) becomes siddhi, saṃsiddhi, paṭisiddhi; sujjhanaṃ (purification) becomes suddhi, visuddhi, pārisuddhi; labhanaṃ (gaining) becomes laddhi, upaladdhi; lubbhanaṃ (greed) becomes luddhi; passambhanaṃ (calming) becomes passaddhi; muyhanaṃ (ignorance) becomes muddhi.
Trong tiếp vĩ ngữ ‘ti’: ijjhanaṃ iddhi (sự thành tựu là thần thông), hoặc ‘ijjhanti etāyāti’ là iddhi (thần thông là cái mà nhờ đó người ta thành tựu), samijjhanaṃ samiddhi (sự thành tựu là sự thịnh vượng), gijjhanaṃ giddhi (sự tham lam là sự thèm muốn), mijjhanaṃ middhi (sự mệt mỏi là sự lười biếng), abhirādhanaṃ abhiraddhi (sự làm hài lòng là sự hoan hỷ), virujjhanaṃ viruddhi (sự đối kháng là sự mâu thuẫn), paṭiviruddhi, sijjhanaṃ siddhi (sự thành tựu là sự thành công), saṃsiddhi, paṭisiddhi, sujjhanaṃ suddhi (sự thanh tịnh là sự trong sạch), visuddhi, pārisuddhi, labhanaṃ laddhi (sự đạt được là sự thâu đạt), upaladdhi, lubbhanaṃ luddhi (sự tham lam là sự thèm muốn), passambhanaṃ passaddhi (sự an tịnh là sự lắng dịu), muyhanaṃ muddhi (sự ngu si là sự mê mờ).
5392
Tavantu, tāvīsu- ‘‘samiddhā, samiddhāvī’’tiādinā vattabbaṃ.
In the tavantu and tāvī suffixes, it should be stated as "samiddhā, samiddhāvī" etc.
Trong ‘tavantu’, ‘tāvī’: nên nói ‘‘samiddhā, samiddhāvī’’ v.v...
5393
Tvādīsu-rabha-ārabhe, āraddhā, āraddhāna.
In tvādi suffixes, rabha (to undertake) becomes āraddhā, āraddhāna.
Trong ‘tvādīsu’: rabha-ārabhe (trong ý nghĩa bắt đầu), āraddhā, āraddhāna.
5394
Labha-lābhe, laddhā, laddhāna, paṭiladdhā, paṭiladdhāna.
Labha (to gain) becomes laddhā, laddhāna, paṭiladdhā, paṭiladdhāna.
Labha-lābhe (trong ý nghĩa đạt được), laddhā, laddhāna, paṭiladdhā, paṭiladdhāna.
5395
Tuṃ, tavesu-budha-ñāṇe, buddhuṃ, buddhave, subuddhuṃ, subuddhave, boddhuṃ, boddhave, laddhuṃ, laddhave, paṭiladdhuṃ, paṭiladdhave.
In tuṃ and tavesu suffixes: budha (to know) becomes buddhuṃ, buddhave, subuddhuṃ, subuddhave, boddhuṃ, boddhave; laddhuṃ, laddhave, paṭiladdhuṃ, paṭiladdhave.
Trong ‘tuṃ’, ‘tavesu’: budha-ñāṇe (trong ý nghĩa trí tuệ), buddhuṃ, buddhave, subuddhuṃ, subuddhave, boddhuṃ, boddhave, laddhuṃ, laddhave, paṭiladdhuṃ, paṭiladdhave.
5396
Tabbamhi-boddhabbaṃ, laddhabbaṃ, paṭiladdhabbaṃ.
In the tabba suffix: boddhabbaṃ, laddhabbaṃ, paṭiladdhabbaṃ.
Trong ‘tabba’: boddhabbaṃ, laddhabbaṃ, paṭiladdhabbaṃ.
5397
751. Vaddhassa vā.
751. Vaddhassa vā.
751. Vaddhassa vā.
5398
Vaddhassa u hoti vā kānubandhe paccayatakāre tvādivajjite.
U optionally comes after vaddha when there is a kānubandha suffix and a ta with other properties, except tvādi suffixes.
Đối với ‘vaddha’, ‘u’ có thể xảy ra trong các tiếp vĩ ngữ có ‘ka’ làm phụ âm cuối, trừ ‘tvā’ v.v...
5399
Vaddhitthāti vuddho, vaddho vā, vaddhanaṃ vuddhi, mahāvuttinā uttaṃ.
Vaddhitthāti becomes vuddho or vaddho. Vaddhanaṃ (growth) becomes vuddhi. This is stated in mahāvutti.
‘Vaddhitthāti’ là vuddho, hoặc vaddho, vaddhanaṃ vuddhi (sự tăng trưởng là sự phát triển), được nói trong Mahāvutti.
Tipaccayassa ca tassa lopo.
And there is elision of ta in the ti suffix.
Và sự lược bỏ của âm ‘ta’ trong tiếp vĩ ngữ ‘ti’.
5400
Iti dhādesarāsi.
Thus ends the section on dhādesa.
Như vậy là Dhādesarāsi (Tập hợp các biến đổi của âm Dhā).
5401
Visaṃyoganādesarāsi
Section on visaṃyoganādesa
Visaṃyoganādesarāsi (Tập hợp các biến đổi của sự tách rời)
5402
Hā, i, ci, ji, ṭi, thī, dī,pī, mi, lī, thu, dū, dhū, pū, bhū, lū, vu, su, hu, āsa, katha, kupa, pala, mala, supa, paḷa.
Hā, i, ci, ji, ḍi, thī, dī, pī, mi, lī, thu, dū, dhū, pū, bhū, lū, vu, su, hu, āsa, katha, kupa, pala, mala, supa, paḷa.
Hā, i, ci, ji, ṭi, thī, dī,pī, mi, lī, thu, dū, dhū, pū, bhū, lū, vu, su, hu, āsa, katha, kupa, pala, mala, supa, paḷa.
5403
752. Bhidādito no kta, ktavantūnaṃ.
752. Bhidādito no kta, ktavantūnaṃ.
752. Bhidādito no kta, ktavantūnaṃ.
5404
Bhidādimhā paresaṃ kta, ktavantūnaṃ takārassa anantarabhūtassa no hoti.
After the roots beginning with bhida, the ta of kta and ktavantu suffixes immediately following becomes na.
Đối với âm ‘ta’ theo sau các căn bắt đầu bằng ‘bhida’ trong các tiếp vĩ ngữ ‘kta’ và ‘ktavantu’, nó trở thành ‘na’.
5405
Hā-cāge, hīyitthāti hīno, pahīno, nihīno, ohīno.
means "to abandon". Hīyitthāti becomes hīno (low, inferior), pahīno (abandoned), nihīno (base), ohīno (neglected).
Hā-cāge (trong ý nghĩa từ bỏ): ‘hīyitthāti’ là hīno, pahīno, nihīno, ohīno.
Ettha ca noādesaṃ katvā pacchā ‘ūbyañjanassā’ti īāgamo, tassa ca kvaci rasso.
Here, after the na substitution, ī augmentation comes due to the rule ūbyañjanassa, and sometimes it is shortened.
Ở đây, sau khi biến đổi thành ‘na’, sau đó âm ‘ī’ được thêm vào theo quy tắc ‘ūbyañjanassa’, và đôi khi âm đó được rút ngắn.
Evaṃ parattha.
The same applies elsewhere.
Tương tự ở những chỗ khác.
5406
Adhipubbo-i-āyatte, adhicca etīti adhino.
With the prefix adhi, i means "to be dependent". Adhicca etīti becomes adhino (dependent).
Với tiền tố ‘adhi’: i-āyatte (trong ý nghĩa sở thuộc), ‘adhicca etīti’ là adhino.
5407
Ci-caye, cayitthāti cino, ācino.
Ci means "to accumulate". Cayitthāti becomes cino (accumulated), ācino (gathered).
Ci-caye (trong ý nghĩa tích lũy): ‘cayitthāti’ là cino, ācino.
5408
Ji-jaye, pañcamāre jinātīti jino.
Ji means "to conquer". One who conquers the five Māras is jino (conqueror).
Ji-jaye (trong ý nghĩa chiến thắng): ‘pañcamāre jinātīti’ là Jino (Đấng Chiến Thắng năm loại ma).
5409
Ḍi-gatiyaṃ, ḍetīti ḍino.
Ḍi means "to move". Ḍetīti becomes ḍino (flying).
Ḍi-gatiyaṃ (trong ý nghĩa di chuyển): ‘ḍetīti’ là ḍino.
5410
Thī-saṅghāte, thīyatīti thinaṃ.
Thī means "to solidify". Thīyatīti becomes thinaṃ (sloth, torpor).
Thī-saṅghāte (trong ý nghĩa tụ hợp): ‘thīyatīti’ là thinaṃ.
5411
Dī-khaye, anukkamena dīyati khiyyatīti dino-divaso.
means "to waste away". Anukkamena dīyati khiyyatīti becomes dino (day, one that wastes away gradually).
Dī-khaye (trong ý nghĩa suy tàn): ‘anukkamena dīyati khiyyatīti’ là dino-divaso (ngày tàn dần).
5412
Pī-tappane, pīnitthāti pīno.
means "to satisfy". Pīnitthāti becomes pīno (full, stout).
Pī-tappane (trong ý nghĩa làm hài lòng): ‘pīnitthāti’ là pīno.
5413
Mi-pakkhepe, minātīti mino.
Mi means "to cast". Minātīti becomes mino (fish, one that is cast).
Mi-pakkhepe (trong ý nghĩa ném, đặt): ‘minātīti’ là mino.
5414
Lī-laye, līyitthāti līno, allīyitthāti allīno.
means "to cling". Līyitthāti becomes līno (clinging), allīyitthāti becomes allīno (clinging closely).
Lī-laye (trong ý nghĩa tan biến): ‘līyitthāti’ là līno, ‘allīyitthāti’ là allīno.
Nilīyitthāti nilīno, paṭilīyitthāti paṭilīno, paṭilīnacaro bhikkhu, paṭisallīyitthāti paṭisallīno.
Nilīyitthāti becomes nilīno (hidden), paṭilīyitthāti becomes paṭilīno (withdrawn). A bhikkhu of withdrawn conduct, paṭisallīyitthāti becomes paṭisallīno (secluded).
‘Nilīyitthāti’ là nilīno, ‘paṭilīyitthāti’ là paṭilīno (tỳ khưu ẩn dật), ‘paṭisallīyitthāti’ là paṭisallīno.
5415
Thu-nitthunane, nitthunātīti nitthuno.
Thu means "to praise". Nitthunātīti becomes nitthuno (praising).
Thu-nitthunane (trong ý nghĩa than thở): ‘nitthunātīti’ là nitthuno.
5416
Dū-khede, dūyateti dūno.
means "to grieve". Dūyateti becomes dūno (grieved).
Dū-khede (trong ý nghĩa đau khổ): ‘dūyateti’ là dūno.
5417
Dhū-niddhūnane, ahite dhamme dhunātīti dhuno, dhonopaññavā.
Dhū means "to shake off". One who shakes off unwholesome qualities is dhuno (shaking off), dhonopaññavā (wise, purified).
Dhū-niddhūnane (trong ý nghĩa rũ bỏ): ‘ahite dhamme dhunātīti’ là dhuno, dhonopaññavā (người có trí tuệ đã rũ bỏ).
5418
Pū-sodhane, punātīti puno, dantaṃ punanti etenāti dantapoṇo, nassa ṇattaṃ.
means "to purify". Punātīti becomes puno (purifying). That by which teeth are purified is dantapoṇo (toothbrush). na becomes ṇa.
Pū-sodhane (trong ý nghĩa thanh lọc): ‘punātīti’ là puno, ‘dantaṃ punanti etenāti’ là dantapoṇo (cái dùng để chải răng), âm ‘na’ biến thành ‘ṇa’.
5419
Bhū-vuddhiyaṃ, bhavati vaḍḍhatīti bhūno-hitarāsi.
Bhū means "to grow". That which grows is bhūno (embryo, fetus) – a heap of benefit.
Bhū-vuddhiyaṃ (trong ý nghĩa tăng trưởng): ‘bhavati vaḍḍhatīti’ là bhūno-hitarāsi.
5420
Lū-chedane, lunātīti luno.
means "to cut". Lunātīti becomes luno (cut).
Lū-chedane (trong ý nghĩa cắt): ‘lunātīti’ là luno.
5421
Vu-saṃvaraṇe, āvuṇātīti āvuṇo.
Vu means "to cover". Āvuṇātīti becomes āvuṇo (covered).
Vu-saṃvaraṇe (trong ý nghĩa che đậy): ‘āvuṇātīti’ là āvuṇo.
5422
Su-savane, suṇātīti suno, soṇo, nassa ṇattaṃ.
Su means "to hear". Suṇātīti becomes suno (hearing), soṇo (dog). na becomes ṇa.
Su-savane (trong ý nghĩa nghe): ‘suṇātīti’ là suno, soṇo, âm ‘na’ biến thành ‘ṇa’.
5423
Su-pasavane vā, pasavati vaḍḍhatīti sunaṃ-uddhumātaṃ.
Or su means "to swell". Pasavati vaḍḍhatīti becomes sunaṃ (swollen, bloated).
Hoặc Su-pasavane (trong ý nghĩa tăng trưởng): ‘pasavati vaḍḍhatīti’ là sunaṃ-uddhumātaṃ (sự sưng phồng).
5424
Hu-pūjā, dānesu, āhutabbanti āhunaṃ, pāhutabbanti pāhunaṃ-dātabbavatthu.
Hu means "to worship, to give". That which is offered is āhunaṃ (oblation). That which is offered as a gift is pāhunaṃ (guest's portion, gift).
Hu-pūjā, dānesu (trong ý nghĩa cúng dường, bố thí): ‘āhutabbaṃ’ là āhunaṃ, ‘pāhutabbaṃ’ là pāhunaṃ-dātabbavatthu (vật đáng được bố thí).
5425
Āsa-upavesane, acchatīti āsino, tuṇhī acchatīti tuṇhīmāsino.
Āsa means "to sit". Acchatīti becomes āsino (sitting), tuṇhī acchatīti becomes tuṇhīmāsino (sitting silently).
Āsa (ngồi xuống), acchatīāsino (người ngồi); tuṇhī acchatītuṇhīmāsino (người ngồi im lặng).
5426
Katha-thaddhe theriye ca, kathatīti kathinaṃ.
Katha means "to be stiff, to be firm". Kathatīti becomes kathinaṃ (stiff, hard).
Katha (cứng rắn, già), kathatīkathinaṃ (y Kathina).
5427
Kupa-kope, hirī kuppati etenāti hirīkopinaṃ.
Kupa means "to be angry". That by which modesty is enraged is hirīkopinaṃ (shameful thing).
Kupa (giận dữ), hirī kuppati etenātihirīkopinaṃ (cái làm xấu hổ).
5428
Pala-gatiyaṃ, paletīti palino.
Pala means "to move". Paletīti becomes palino (moving, wandering).
Pala (đi), paletīpalino (người đi).
5429
Mala-malinabhāve, malatīti malino, malinaṃ-vatthaṃ.
Mala means "to be dirty". Malatīti becomes malino (dirty), malinaṃ (dirty cloth).
Mala (dơ bẩn), malatīmalino (dơ bẩn), malinaṃ-vatthaṃ (y phục dơ bẩn).
5430
Supa-soppane, supatīti supino.
Supa means "to sleep". Supatīti becomes supino (dreaming).
Supa (ngủ), supatīsupino (người ngủ, giấc mơ).
5431
Paḷa-gatiyaṃ, paḷetīti paḷino, paḷinā jambudīpāte* .
Paḷa means "to move". Paḷetīti becomes paḷino (moving). From the Jambudīpa, the moving ones.
Paḷa (đi), paḷetīpaḷino (người đi), paḷinā jambudīpāte.
5432
Iti visaṃyoganādesarāsi.
Thus ends the section on visaṃyoganādesa.
Như vậy là nhóm từ biến đổi không kết hợp.
5433
Sasaṃyoganādesarāsi
Section on sasaṃyoganādesa
Nhóm từ biến đổi có kết hợp
5434
Khida, chida, tuda, dā, nuda, pata, pada, bhida, vida, sada.
Khida, chida, tuda, dā, nuda, pata, pada, bhida, vida, sada.
Khida, chida, tuda, dā, nuda, pata, pada, bhida, vida, sada.
5435
‘Bhidādito no ktaktavantūna’nti tassa no, dhātvantassa pararūpattaṃ, khijjitthāti khinno, chijjitthāti chinno, sañchinno, tuditthāti tunno, patunno, nitunno, vitunno.
Regarding “‘Bhidādito no ktaktavantūna’ — ‘no’ for its (the 't' of 'kta' and 'ktavantūna') after bhid- (and similar roots), there is assimilation of the root-final consonant; for example, khijjittha (was weary) becomes khinno (weary), chijjittha (was cut) becomes chinno (cut), sañchinno (completely cut), tudittha (was pierced) becomes tunno (pierced), patunno (pierced through), nitunno (thrust down), vitunno (pierced apart).
‘Bhidādito no ktaktavantūna’nti (không có no từ bhida trở đi cho ktaktavantu), của no đó, âm cuối của căn trở thành âm sau, khijjitthātikhinno (bị mệt mỏi), chijjitthātichinno (bị cắt), sañchinno (bị cắt đứt), tuditthātitunno (bị đâm), patunno (bị đâm xuyên), nitunno (bị đâm xuống), vitunno (bị đâm thủng).
5436
Nuda-khepe, nuditthāti nunno, panunno.
Nuda in the sense of 'driving away': nudittha (was driven away) becomes nunno (driven away), panunno (expelled).
Nuda (quăng bỏ), nuditthātinunno (bị quăng bỏ), panunno (bị quăng đi).
5437
Pata-patane, patatīti panno, pannadhajo, nnassa ṇṇatterukkhapaṇṇaṃ, pattaṃ vā.
Pata in the sense of 'falling': patati (falls) becomes panno (fallen), pannadhajo (with fallen banner). When 'nn' becomes 'ṇṇ', it is rukkhapaṇṇaṃ (tree leaf), or pattaṃ (leaf).
Pata (rơi), patatīpanno (bị rơi), pannadhajo (cờ bị hạ xuống), ṇṇatte của nnaukkhapaṇṇaṃ (lá cây), hoặc pattaṃ (lá).
5438
Pada-gatiyaṃ, pajjitthāti panno, āpanno, uppanno, nipanno, vipanno, sampanno, upapanno, samupapanno, pariyāpanno.
Pada in the sense of 'going': pajjittha (went) becomes panno (gone), āpanno (attained, undergone), uppanno (arisen), nipanno (lying down), vipanno (failed), sampanno (endowed with), upapanno (endowed with, arisen), samupapanno (fully endowed with), pariyāpanno (pervaded).
Pada (đi), pajjitthātipanno (đã đến), āpanno (đã đạt được), uppanno (đã sinh ra), nipanno (đã nằm xuống), vipanno (đã thất bại), sampanno (đã thành tựu), upapanno (đã sinh ra), samupapanno (đã sinh ra cùng), pariyāpanno (đã bao trùm).
5439
Bhida-vidāraṇe, bhijjitthāti bhinno, pabhinno, sambhinno, paribhinno, vibhinno.
Bhida in the sense of 'splitting': bhijjittha (was split) becomes bhinno (split), pabhinno (burst open), sambhinno (completely split), paribhinno (split all around), vibhinno (divided).
Bhida (xé rách), bhijjitthātibhinno (bị xé rách), pabhinno (bị xé toạc), sambhinno (bị xé nát), paribhinno (bị xé quanh), vibhinno (bị xé ra).
5440
Vida-tuṭṭhiyaṃ, nibbindatīti nibbinno.
Vida in the sense of 'delight': nibbindati (disgusted) becomes nibbinno (disgusted).
Vida (thỏa mãn), nibbindatīnibbinno (chán ghét).
5441
Sada visaraṇa, gatyā’vasānesu, sīditthāti sanno, osanno, pasīditthāti pasanno, abhippasanno, nisīditthāti nisinno, sannisinno, ‘sadajarānamīma’iti īma, saṃyoge rasso ca.
Sada in the sense of 'spreading, exhaustion, cessation of movement': sīdittha (sank down) becomes sanno (sunk down), osanno (declined); pasīdittha (became clear) becomes pasanno (clear, serene), abhippasanno (deeply serene); nisīdittha (sat down) becomes nisinno (seated), sannisinno (seated together). In ‘sadajarānamīma’, there is īma, and a short vowel in saṃyoge (conjunct).
Sada (lan rộng, kết thúc sự đi), sīditthātisanno (đã chìm xuống), osanno (đã chìm xuống), pasīditthātipasanno (đã thanh tịnh), abhippasanno (đã hoàn toàn thanh tịnh), nisīditthātinisinno (đã ngồi xuống), sannisinno (đã ngồi xuống cùng), ‘sadajarānamīma’ (īma cho sadajarā), và rasso trong kết hợp.
5442
Tavantumhi-khinnavā, chinnavā, sañchinnavā, tunnavā, patunnavā, panunnavā, pannavā, āpannavā, bhinnavā, sambhinnavā, sannavā, pasannavā, nisinnavā.
In tavantumhi: khinnavā (wearied), chinnavā (cut), sañchinnavā (completely cut), tunnavā (pierced), patunnavā (pierced through), panunnavā (expelled), pannavā (fallen), āpannavā (attained), bhinnavā (split), sambhinnavā (completely split), sannavā (sunk down), pasannavā (serene), nisinnavā (seated).
Trong tavantu: khinnavā (đã mệt mỏi), chinnavā (đã cắt), sañchinnavā (đã cắt đứt), tunnavā (đã đâm), patunnavā (đã đâm xuyên), panunnavā (đã quăng đi), pannavā (đã rơi), āpannavā (đã đạt được), bhinnavā (đã xé rách), sambhinnavā (đã xé nát), sannavā (đã chìm xuống), pasannavā (đã thanh tịnh), nisinnavā (đã ngồi xuống).
5443
753. Dātvinno* .
753. Dātvinno .
753. Dātvinno.
5444
Dādhātumhā paresaṃ ta, tavantūnaṃ tassa inno hoti.
After the root Dā, the 'ta' of 'ta' and 'tavantūna' becomes inno.
Đối với tatavantu sau căn , tassa trở thành inno.
5445
Dīyitthāti dinno, padinno, ādinno, samādinno, upādinno, pariyādinno, nnassa ṇṇatte upādiṇṇo.
Dīyittha (was given) becomes dinno (given), padinno (given forth), ādinno (taken), samādinno (taken up completely), upādinno (grasped), pariyādinno (taken all around). When 'nn' becomes 'ṇṇ', it is upādiṇṇo (grasped).
Dīyitthātidinno (đã cho), padinno (đã trao), ādinno (đã nhận), samādinno (đã thọ trì), upādinno (đã chấp thủ), pariyādinno (đã lấy hết), upādiṇṇo với ṇṇatte của nna.
5446
Iti sasaṃyoganādesarāsi.
Thus ends the section on the assimilation of 'sa' and similar sounds.
Như vậy là nhóm từ biến đổi có kết hợp.
5447
Hādesarāsi
Section on hādesarāsi (substitutions involving 'h')
Nhóm từ biến đổi ha
5448
Ūha, gāhu, guha, baha, bāha, buha, muha, ruha, vaha.
Ūha, gāhu, guha, baha, bāha, buha, muha, ruha, vaha.
Ūha, gāhu, guha, baha, bāha, buha, muha, ruha, vaha.
5449
754. Ruhādīhi ho ḷo ca* .
754. Ruhādīhi ho ḷo ca .
754. Ruhādīhi ho ḷo ca.
5450
Ruhādīhi parassa anantarabhūtassa tapaccayassa takārassa ho hoti, dhātvantassa ḷo hoti.
After Ruhādi roots, the immediate 'ta' of the 'ta' suffix becomes 'ho', and the root-final consonant becomes 'ḷo'.
Chữ ta của tiếp vĩ ngữ ta ngay sau ruhādī trở thành ho, và âm cuối của căn trở thành ḷo.
5451
Ūha-sañcaye, byūhitthāti byūḷho, viyūḷho, paribyūḷho, devāsurasaṅgāmo samupabyūḷho ahosi* .
Ūha in the sense of 'accumulating': byūhitthā (was arranged) becomes byūḷho (arranged), viyūḷho (separated and arranged), paribyūḷho (arranged all around). Devāsurasaṅgāmo samupabyūḷho ahosi (The battle between devas and asuras was fully arrayed).
Ūha (tích lũy), byūhitthātibyūḷho (đã tích lũy), viyūḷho (đã sắp xếp), paribyūḷho (đã sắp xếp xung quanh), devāsurasaṅgāmo samupabyūḷho ahosi (trận chiến giữa chư thiên và A-tu-la đã được sắp xếp).
5452
Gāhu-bhusatthe vilolane ca, mā gāḷhaṃ paridevayi.
Gāhu in the sense of 'pressing strongly' and 'stirring': mā gāḷhaṃ paridevayi (do not lament intensely).
Gāhu (mạnh mẽ, khuấy động), chớ than khóc quá nhiều.
Āgāḷhāya ceteti.
Āgāḷhāya ceteti (he trains with firm resolve).
Āgāḷhāya ceteti (tâm bị khuấy động mạnh mẽ).
Gāhitthāti gāḷho, pagāḷho, āgāḷho, ogāḷho, ajjhogāḷho* .
Gāhitthā (was plunged) becomes gāḷho (plunged, firm), pagāḷho (plunged into), āgāḷho (deeply plunged), ogāḷho (immersed), ajjhogāḷho (deeply immersed).
Gāhitthātigāḷho (đã thâm nhập), pagāḷho (đã thâm nhập sâu), āgāḷho (đã thâm nhập), ogāḷho (đã lặn xuống), ajjhogāḷho (đã lặn sâu).
5453
Baha-vuddhimhi.
Baha in the sense of 'growth'.
Baha (tăng trưởng).
5454
755. Muhabahabuhānañca te kānubandhetve* .
755. Muhabahabuhānañca te kānubandhetve .
755. Muhabahabuhānañca te kānubandhetve.
5455
Tvādivajjite kānubandhe paccayatakāre pare muha, baha, buhānañca guhassa ca dīgho hoti.
When a 'ka' suffix, excluding 'tvā' and others, follows, the 'ta' of the suffix, and when it is 'muha', 'baha', 'buha', and 'guha', there is lengthening.
Khi tiếp vĩ ngữ takārakānubandha (trừ tvā v.v.) theo sau, thì muha, baha, buhaguha có nguyên âm dài.
5456
‘Ruhādīhiho ḷo cā’ti dhātvantassaḷo, tapaccayassa ho, abahīti bāḷhaṃ.
By the rule ‘Ruhādīhi ho ḷo cā’, the root-final consonant becomes 'ḷo', and the 'ta' of the suffix becomes 'ho'. Abahī (grew) becomes bāḷhaṃ (strongly).
‘Ruhādīhiho ḷo cā’ (từ ruhādī, hoḷo) âm cuối của căn là ḷo, ho của tiếp vĩ ngữ ta, abahītibāḷhaṃ (mạnh mẽ).
5457
Buha-uddharaṇe, abuhitthāti būḷho, abbūḷho, abūḷhasallo* .
Buha in the sense of 'extracting': abuhittha (was extracted) becomes būḷho (extracted), abbūḷho (drawn out), abūḷhasallo (one who has drawn out the dart).
Buha (nhổ lên), abuhitthātibūḷho (đã nhổ lên), abbūḷho (đã nhổ lên), abūḷhasallo (mũi tên đã được nhổ ra).
5458
Muha-andhabhāve.
Muha in the sense of 'blindness'.
Muha (mù quáng).
5459
756. Muhā vā.
756. Muhā vā.
756. Muhā vā.
5460
Muhamhā parassa anantarabhūtassa takārassa ho hoti, dhātvantassa ca ḷo hoti vā.
After 'muha', the immediate 'ta' becomes 'ho' optionally, and the root-final consonant becomes 'ḷo' optionally.
Chữ ta của tiếp vĩ ngữ ta ngay sau muha trở thành ho, và âm cuối của căn trở thành ḷo hoặc.
5461
Muyhitthāti mūḷho, muddho vā.
Muyhitthā (was bewildered) becomes mūḷho (bewildered), or muddho (confused).
Muyhitthātimūḷho (mù quáng), hoặc muddho (si mê).
5462
Ruha-janane, gatiyañca, ruhitthāti rūḷho, parūḷho, ārūḷho, orūḷho, virūḷho, nirūḷho.
Ruha in the sense of 'generating' and 'moving': ruhitthā (grew) becomes rūḷho (grown), parūḷho (grown over), ārūḷho (ascended), orūḷho (descended), virūḷho (grown forth), nirūḷho (firmly established).
Ruha (sinh ra, đi), ruhitthātirūḷho (đã sinh ra), parūḷho (đã mọc lên), ārūḷho (đã leo lên), orūḷho (đã leo xuống), virūḷho (đã phát triển), nirūḷho (đã mọc ra).
5463
Vaha-pāpane, vahitthāti vūḷho, ‘assū’ti uttaṃ.
Vaha in the sense of 'carrying': vahitthā (was carried) becomes vūḷho (carried). It is said 'assu' (of tears).
Vaha (mang), vahitthātivūḷho (đã mang), ‘assū’ (đã nói).
5464
Tipaccayamhi-ruhanaṃ rūḷhi, niruhanaṃ nirūḷhi, viruhanaṃ virūḷhi.
In tipaccaya: ruhanaṃ (growing) becomes rūḷhi (growth), niruhanaṃ (firmly establishing) becomes nirūḷhi (firm establishment), viruhanaṃ (growing forth) becomes virūḷhi (growth).
Trong tiếp vĩ ngữ ti: ruhanaṃ (sự mọc lên) là rūḷhi, niruhanaṃ (sự mọc ra) là nirūḷhi, viruhanaṃ (sự phát triển) là virūḷhi.
5465
Tvādīsu –
In tvādi forms:
Trong tvādīsu
5466
757. Pyo vā tvāssa samāse.
757. Pyo vā tvāssa samāse.
757. Pyo vā tvāssa samāse.
5467
Samāsaṭṭhāne tvāpaccayassa pānubandho yo hoti vā.
In a compound, the 'tvā' suffix optionally becomes 'pyo' (with 'pa' as an indicator) 'yo'.
Trong trường hợp kết hợp, tvāpaccaya có thể trở thành yopānubandha.
Pānubandho ‘pye sissā’ti visesanattho.
The 'pa' indicator in 'pyo' serves for the specific rule 'pye sissā'.
Pānubandha có nghĩa là đặc biệt ‘pye sissā’.
‘Hassa vipallāso’ti ha, yānaṃ vipariyāyo.
By ‘Hassa vipallāso’, there is an interchange of 'ha' and 'ya'.
‘Hassa vipallāso’ (sự đảo ngược của ha), haya đảo ngược.
5468
Byuyha, paribyuyha.
Byuyha (having arranged), paribyuyha (having arranged all around).
Byuyha (đã sắp xếp), paribyuyha (đã sắp xếp xung quanh).
Byūhitvā, viyūhitvā vā, vigāyha, vigāhitvā, ogāyha, ogāhitvā, ajjhogāyha, ajjhogāhitvā.
Or byūhitvā (having arranged), viyūhitvā (having separated and arranged); vigāyha (having plunged into), vigāhitvā (having plunged into); ogāyha (having immersed), ogāhitvā (having immersed); ajjhogāyha (having deeply immersed), ajjhogāhitvā (having deeply immersed).
Byūhitvā (đã sắp xếp), hoặc viyūhitvā (đã sắp xếp), vigāyha (đã lặn xuống), vigāhitvā (đã lặn xuống), ogāyha (đã lặn xuống), ogāhitvā (đã lặn xuống), ajjhogāyha (đã lặn sâu), ajjhogāhitvā (đã lặn sâu).
5469
Bahulādhikārā asamāsepi pyo hoti, guyha, gūhitvā, niguyha, nigūhitvā, oguyha, ogūhitvā.
Due to the extensive application, 'pyo' occurs even without a compound: guyha (having hidden), gūhitvā (having hidden); niguyha (having concealed), nigūhitvā (having concealed); oguyha (having plunged), ogūhitvā (having plunged).
Do có bahulādhikāra (quy tắc rộng rãi), pyo cũng xảy ra khi không kết hợp: guyha (đã che giấu), gūhitvā (đã che giấu), niguyha (đã che giấu kỹ), nigūhitvā (đã che giấu kỹ), oguyha (đã che giấu), ogūhitvā (đã che giấu).
5470
Naha-bandhane, sannayha, sannāhitvā.
Naha in the sense of 'binding': sannayha (having bound), sannāhitvā (having bound).
Naha (buộc), sannayha (đã buộc chặt), sannāhitvā (đã buộc chặt).
5471
Bāha-nivāraṇe, dīgho, bāyha, bāhitvā, paṭibāyha, paṭibāhitvā.
Bāha in the sense of 'warding off': lengthening occurs. Bāyha (having warded off), bāhitvā (having warded off); paṭibāyha (having repelled), paṭibāhitvā (having repelled).
Bāha (ngăn cản), nguyên âm dài, bāyha (đã ngăn cản), bāhitvā (đã ngăn cản), paṭibāyha (đã ngăn cản lại), paṭibāhitvā (đã ngăn cản lại).
5472
Buha-uddharaṇe papubbo, pabbuyha.
Buha in the sense of 'extracting', with the prefix 'pa': pabbuyha (having extracted).
Buha (nhổ lên) với tiền tố pa, pabbuyha (đã nhổ lên).
Samūlaṃ taṇhaṃ pabbuyha* .
Samūlaṃ taṇhaṃ pabbuyha (having uprooted craving completely).
Samūlaṃ taṇhaṃ pabbuyha (đã nhổ tận gốc ái dục).
5473
Āpubbo-abbuyha, ‘‘abbuhe sallamattano’’ti ādīsu viya.
With the prefix 'ā': abbuyha (having drawn out), as in ‘‘abbuhe sallamattano’’ (draw out the dart for oneself).
Với tiền tố ā, abbuyha (đã nhổ lên), như trong ‘abbuhe sallamattano’ v.v.
Pamuyha, pamuyhitvā, vimuyha, vimuyhitvā, sammuyha, sammuyhitvā, āruyha, āruhitvā, ārohitvā, oruyha, orohitvā.
Pamuyha (having become bewildered), pamuyhitvā (having become bewildered); vimuyha (having become free), vimuyhitvā (having become free); sammuyha (having become utterly bewildered), sammuyhitvā (having become utterly bewildered); āruyha (having ascended), āruhitvā (having ascended), ārohitvā (having ascended); oruyha (having descended), orohitvā (having descended).
Pamuyha (đã mê muội), pamuyhitvā (đã mê muội), vimuyha (đã thoát khỏi mê muội), vimuyhitvā (đã thoát khỏi mê muội), sammuyha (đã hoàn toàn mê muội), sammuyhitvā (đã hoàn toàn mê muội), āruyha (đã leo lên), āruhitvā (đã leo lên), ārohitvā (đã leo lên), oruyha (đã leo xuống), orohitvā (đã leo xuống).
5474
Saha-sahane, pasayha, pasahitvā vā.
Saha in the sense of 'enduring': pasayha (having endured), or pasahitvā (having endured).
Saha (chịu đựng), pasayha (đã chịu đựng), hoặc pasahitvā (đã chịu đựng).
5475
Iti hādesarāsi.
Thus ends the section on substitutions involving 'h'.
Như vậy là nhóm từ biến đổi ha.
5476
Tvādivikārarāsi
Section on Tvādivikārarāsi (modifications of tvā and similar suffixes)
Nhóm từ biến đổi tvādi
5477
Atha tvā, tvāna, tunānaṃ vikāro vuccate.
Now are explained the modifications of 'tvā', 'tvāna', and 'tuṃ'.
Bây giờ, sự biến đổi của tvā, tvāna, tuna được nói đến.
5478
I, kara, hana.
I, kara, hana.
I, kara, hana.
5479
758. Ito cco.
758. Ito cco.
758. Ito cco.
5480
Idhātumhā parassa tvāssa cco hoti vā.
After the root Idhā, 'tvā' optionally becomes 'cco'.
Tvā sau căn i có thể trở thành cco.
5481
Pecca, samecca, abhisamecca, avecca, anvecca, apecca, upecca, samupecca, adhicca, aticca, paṭicca.
Pecca (having passed away), samecca (having met together), abhisamecca (having fully understood), avecca (having understood), anvecca (having followed), apecca (having departed), upecca (having approached), samupecca (having fully approached), adhicca (having studied), aticca (having crossed over), paṭicca (having depended on).
Pecca (đã đi đến), samecca (đã gặp gỡ), abhisamecca (đã hoàn toàn hiểu biết), avecca (đã hiểu biết), anvecca (đã theo dõi), apecca (đã lìa bỏ), upecca (đã đến gần), samupecca (đã đến rất gần), adhicca (đã học), aticca (đã vượt qua), paṭicca (đã nương tựa).
5482
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
‘Vā’ (hoặc) là gì?
Upetvā, samupetvā, adhiyitvā.
Upetvā (having approached), samupetvā (having fully approached), adhiyitvā (having studied).
Upetvā (đã đến gần), samupetvā (đã đến rất gần), adhiyitvā (đã học).
5483
759. Sādhikarā raccariccā* .
759. Sādhikarā raccariccā .
759. Sādhikarā raccariccā.
5484
Santa, adhiparā karamhā tvāssa racca, riccā honti vā, suttavibhattaṃ idha labbhati.
After 'kara' preceded by 'santa' or 'adhi', 'tvā' optionally becomes 'racca' or 'riccā'. The splitting of the Sutta is taken here.
Tvā sau kara với tiền tố santaadhi có thể trở thành racca, riccā, điều này được lấy từ suttavibhatta ở đây.
5485
Sakkacca, ‘sakkacca’nti bindāgamo, adhikicca.
Sakkacca (carefully), ‘sakkacca’ with the insertion of 'bindu'; adhikicca (concerning).
Sakkacca (đã làm kỹ lưỡng), ‘sakkacca’ có sự thêm binda, adhikicca (đã liên quan).
5486
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
‘Vā’ (hoặc) là gì?
Sakkatvā, sakkaritvā, adhikaritvā.
Sakkatvā (having respected), sakkaritvā (having respected), adhikaritvā (having done concerning).
Sakkatvā (đã tôn kính), sakkaritvā (đã tôn kính), adhikaritvā (đã liên quan).
5487
Suttavibhatte-attaṃ niraṃkacca piyāni sevati* , abhisaṅkhacca bhojanaṃ.
In the Sutta splitting: attaṃ niraṃkacca piyāni sevati (having disregarded himself, he cherishes loved ones); abhisaṅkhacca bhojanaṃ (having prepared food).
Trong suttavibhatta: attaṃ niraṃkacca piyāni sevati (đã từ bỏ bản ngã và theo đuổi những điều đáng yêu), abhisaṅkhacca bhojanaṃ (đã chuẩn bị thức ăn).
5488
760. Hanā racco* .
760. Hanā racco .
760. Hanā racco.
5489
Hanamhā tvāssa racco hoti vā samāse.
After 'hana', 'tvā' optionally becomes 'racco' in a compound.
Tvā sau hana có thể trở thành racco trong trường hợp kết hợp.
Suttavibhattena haramhāpi.
Also after 'hara' by the Sutta splitting.
Cũng từ hara theo suttavibhatta.
5490
Āhacca, uhacca, vihacca, saṃhacca, upahacca.
Āhacca (having struck), uhacca (having uprooted), vihacca (having destroyed), saṃhacca (having crushed), upahacca (having injured).
Āhacca (đã đánh), uhacca (đã nhổ lên), vihacca (đã đánh tan), saṃhacca (đã đánh nát), upahacca (đã làm hại).
5491
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
‘Vā’ (hoặc) là gì?
Āhanitvā, uhanitvā, vihanitvā, saṃhanitvā.
Āhanitvā (having struck), uhanitvā (having uprooted), vihanitvā (having destroyed), saṃhanitvā (having crushed).
Āhanitvā (đã đánh), uhanitvā (đã nhổ lên), vihanitvā (đã đánh tan), saṃhanitvā (đã đánh nát).
5492
Haramhi-sā no āhacca poseti* , tato udakamāhacca.
In haramhi: sā no āhacca poseti (she nourishes us by harming); tato udakamāhacca (having drawn water from there).
Trong hara: sā no āhacca poseti (cô ấy nuôi dưỡng chúng ta mà không làm hại), tato udakamāhacca (sau đó đã lấy nước).
5493
Disa-pekkhane.
Disa in the sense of 'seeing'.
Disa (nhìn).
5494
761. Disā vānavā sa ca* .
761. Disā vānavā sa ca .
761. Disā vānavā sa ca.
5495
Disamhā tvāssa vāna, vā honti vā, disassa ca sassa sa hoti, pararūpanisedhanamidaṃ.
After 'disa', 'tvā' optionally becomes 'vāna' or 'vā', and the 'sa' of 'disa' becomes 'sa'. This is a negation of assimilation to the following sound.
Tvā sau disa có thể trở thành vāna, , và sa của disa trở thành sa, đây là sự cấm đoán âm sau.
5496
Disvāna, disvā.
Disvāna (having seen), disvā (having seen).
Disvāna (đã thấy), disvā (đã thấy).
5497
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
‘Vā’ (hoặc) là gì?
Passitvā.
Passitvā (having seen).
Passitvā (đã thấy).
5498
Khā, ñā, dā, dhā, hā, ki, khi, ci, ji, nī, lī, si, bhū.
Khā, ñā, dā, dhā, hā, ki, khi, ci, ji, nī, lī, si, bhū.
Khā, ñā, dā, dhā, hā, ki, khi, ci, ji, nī, lī, si, bhū.
5499
‘Pyo vā tvāssa samāse’ti tvāssa yo, mahāvuttinā vikappena kvaci yalopo, saṃpubbo khā-ñāṇe, saṅkhāya, saṅkhā, paṭisaṅkhāya, paṭisaṅkhā, aññāya, aññā, abhiññāya, abhiññā, pariññāya, pariññā.
By ‘Pyo vā tvāssa samāse’, 'tvā' optionally becomes 'yo'. By the rule of extensive application, 'ya-lopa' occurs somewhere. With 'saṃ' prefix: khā in the sense of 'knowing': saṅkhāya (having considered), saṅkhā (consideration); paṭisaṅkhāya (having reflected), paṭisaṅkhā (reflection); aññāya (having known), aññā (knowledge); abhiññāya (having directly known), abhiññā (direct knowledge); pariññāya (having fully known), pariññā (full knowledge).
‘Pyo vā tvāssa samāse’ (hoặc pyo cho tvā trong kết hợp), yo của tvā, đôi khi có sự lược bỏ ya theo quy tắc rộng rãi: saṅkhāya (đã suy xét), saṅkhā (sự suy xét) với khā có tiền tố saṃ (biết), paṭisaṅkhāya (đã suy xét lại), paṭisaṅkhā (sự suy xét lại), aññāya (đã hiểu biết), aññā (sự hiểu biết), abhiññāya (đã thắng tri), abhiññā (sự thắng tri), pariññāya (đã liễu tri), pariññā (sự liễu tri).
5500
Samāseti kiṃ?
Why 'samāse' (in a compound)?
‘Samāse’ (trong kết hợp) là gì?
Ñatvā.
Ñatvā (having known).
Ñatvā (đã biết).
5501
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
‘Vā’ (hoặc) là gì?
Ājānitvā, abhijānitvā, parijānitvā.
Ājānitvā (having known), abhijānitvā (having directly known), parijānitvā (having fully known).
Ājānitvā (đã biết rõ), abhijānitvā (đã thắng tri), parijānitvā (đã liễu tri).
5502
Adhiṭṭhāya, adhiṭṭhā, patiṭṭhāya, patiṭṭhā.
Adhiṭṭhāya (having resolved), adhiṭṭhā (resolution); patiṭṭhāya (having stood firm), patiṭṭhā (firm standing).
Adhiṭṭhāya (đã quyết định), adhiṭṭhā (sự quyết định), patiṭṭhāya (đã an trú), patiṭṭhā (sự an trú).
5503
Samāseti kiṃ?
Why 'samāse' (in a compound)?
Kết hợp điều gì?
Ṭhatvā.
Ṭhatvā (having stood).
Đã đứng.
5504
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
Có nghĩa là gì?
Adhiṭṭhahitvā, patiṭṭhahitvā.
Adhiṭṭhahitvā (having resolved), patiṭṭhahitvā (having stood firm).
Đã quyết định, đã an lập.
Mahāvuttinā ittaṃ, upaṭṭhitvā.
By the extensive application, there is 'ittaṃ': upaṭṭhitvā (having attended).
Theo Mahāvutti, ittaṃ, đã hầu hạ.
5505
Ādāya, upādāya, upādā.
Ādāya (having taken), upādāya (having grasped), upādā (grasping).
Đã lấy, đã chấp thủ, chấp thủ.
5506
Samāseti kiṃ?
Why 'samāse' (in a compound)?
Kết hợp điều gì?
Datvā.
Datvā (having given).
Đã cho.
5507
Vāti kiṃ?
Why 'vā' (optionally)?
Có nghĩa là gì?
Ādiyitvā, samādiyitvā, ‘ū byañjanassā’ti īāgamo, ‘dāssiyaṅa’iti suttena sare pare samāse iyādeso.
Ādiyitvā (having taken), samādiyitvā (having taken up). By ‘ū byañjanassā’, there is insertion of 'ī'; by the rule ‘dāssiyaṅa’, when a vowel follows in a compound, 'iya' is substituted.
Đã lấy, đã thọ trì, ‘ū byañjanassā’ là sự thêm ī, theo quy tắc ‘dāssiyaṅa’, khi một nguyên âm đứng sau trong một hợp từ, thì có sự thay thế iyā.
5508
762. Tuṃyānā.
762. Tuṃyānā.
762. Tuṃyānā.
5509
Tvāssa tuñca yānañca honti kvaci samāse.
'tvā' optionally becomes 'tuṃ' and 'yāna' somewhere in a compound.
Tvā đôi khi trở thành tu và yāna trong một hợp từ.
5510
Bahulādhikārā gāthāyaṃ asamāsepi, nekkhamaṃ daṭṭhu khemato* , kimabbhutaṃ daṭṭhu marū pamoditā, bindulopo.
Due to extensive application, even outside compounds in verses: nekkhamaṃ daṭṭhu khemato (having seen renunciation as secure), kimabbhutaṃ daṭṭhu marū pamoditā (having seen what wonder were the devas delighted); 'bindu-lopa' (elision of the anusvāra) occurs.
Do thẩm quyền của Bahulā (quy tắc thông dụng), ngay cả trong trường hợp không hợp từ trong bài kệ, như nekkhamaṃ daṭṭhu khemato*, kimabbhutaṃ daṭṭhu marū pamoditā, thì có sự lược bỏ dấu chấm.
5511
Abhihattuṃ pavāreyya, ‘‘abhihaṭu’’ntipi pāṭho, saṃyogādissa lopo tassa ṭattaṃ.
One should invite (to offer) "abhihaṭṭuṃ"; "abhihaṭuṃ" is also a reading; there is elision of the initial conjunct and its transformation to ṭ.
Abhihattuṃ pavāreyya, cũng có bản đọc là abhihaṭuṃ, sự lược bỏ của saṃyogādi và sự biến đổi thành ṭa.
‘‘Abhihaṭṭhu’’ntipi* paṭhanti.
Some also read "Abhihaṭṭhuṃ".
Người ta cũng đọc là abhihaṭṭhuṃ.
Byañjanaṃ na sameti.
The consonant does not correspond.
Phụ âm không khớp.
5512
Ādiyāna, upādiyāna.
Having taken, having grasped.
Ādiyāna, upādiyāna.
Vidhāya, nidhāya, sandhāya, odhāya, samodhāya, vidahitvā, nidahitvā, odahitvā, samodahitvā.
Having arranged, having laid down, having combined, having placed down, having put together, having arranged, having laid down, having placed down, having put together.
Vidhāya, nidhāya, sandhāya, odhāya, samodhāya, vidahitvā, nidahitvā, odahitvā, samodahitvā.
Pahāya, vihāya, ohāya, hitvā, jahitvā.
Having abandoned, having forsaken, having neglected, having left, having forsaken.
Pahāya, vihāya, ohāya, hitvā, jahitvā.
5513
Ivaṇṇesu pyassa dvittaṃ, vikkiyya, vikkiṇitvā.
In words ending in ‘i’, ‘py’ is doubled: having sold, having sold.
Ở những từ có nguyên âm i, pyassa được lặp đôi, vikkiyya, vikkiṇitvā.
5514
Viceyya dānaṃ dātabbaṃ* , ‘ūlasse’ti issa ettaṃ, vicinitvā, vineyya, vinetvā, vinayitvā, allīya, allīyitvā, paṭisallīya, paṭisallīyitvā, yāgamo.
A gift should be given discriminately; in ‘ūlasse’ the ‘i’ becomes ‘e’; having selected, having disciplined, having trained, having disciplined, having clung, having clung, having retired, having retired, with the insertion of ‘y’.
Viceyya dānaṃ dātabbaṃ*, theo ‘ūlasse’, i trở thành e, vicinitvā, vineyya, vinetvā, vinayitvā, allīya, allīyitvā, paṭisallīya, paṭisallīyitvā, thêm yā.
5515
763. Pye sissā* .
763. S becomes ā after Pye.
763. Pye sissā*.
5516
Pye pare sissa ā hoti.
When ‘s’ follows ‘py’, it becomes ‘ā’.
Khi pye đứng sau, sissa trở thành ā.
5517
Nissāya, upanissāya, apassāya, apassayitvā, avassāya, avassayitvā.
Having leaned upon, having leaned upon, having supported, having supported, having relied, having relied.
Nissāya, upanissāya, apassāya, apassayitvā, avassāya, avassayitvā.
5518
Vāti kiṃ?
Why ‘vāti’?
Có nghĩa là gì?
Adhisetvā, adhisayitvā.
Having lain upon, having lain upon.
Adhisetvā, adhisayitvā.
5519
Bhū-sattāyaṃ, rassattaṃ, sambhuyya, vibhuyya, anubhuyya, adhibhuyya, paribhuyya, abhibhuyya.
In bhū-sattāyaṃ (to be, exist), short vowel, having been, having existed, having experienced, having overcome, having overcome, having conquered.
Bhū-sattāyaṃ (tồn tại), rút ngắn nguyên âm, sambhuyya, vibhuyya, anubhuyya, adhibhuyya, paribhuyya, abhibhuyya.
5520
Samāseti kiṃ?
Why samāseti?
Kết hợp điều gì?
Bhutvā, edantesu mahāvuttinā essa āttaṃ, nijjhāya, nijjhāyitvā, upanijjhāya, upanijjhāyitvā, abhijjhāya, abhijjhāyitvā.
Having eaten, in words ending in ‘e’, ‘e’ becomes ‘ā’ by the Mahāvutti rule, having meditated, having meditated, having observed, having observed, having desired, having desired.
Bhutvā, ở những từ kết thúc bằng e, theo Mahāvutti, e trở thành ā, nijjhāya, nijjhāyitvā, upanijjhāya, upanijjhāyitvā, abhijjhāya, abhijjhāyitvā.
5521
Byañjanantadhātūsu ‘vaggalalehi te’ti suttena cavagga, pavagga, sakārehi yassa pubbarūpattaṃ.
In consonant-ending roots, by the rule ‘vaggādīhi te’ (through the syllables of the vaggas, etc.), ‘y’ becomes a previous form (pubbarūpa) with the palatal, labial, and sibilant classes.
Trong các căn từ kết thúc bằng phụ âm, theo quy tắc ‘vaggalalehi te’, đối với các phụ âm cavagga, pavagga, và sakāra, y trở thành âm gốc.
Tavagge ‘tavaggavaraṇānaṃ ye cavaggabayañā’ti tavaggassa cavaggo, tato yassa pubbarūpattaṃ, vipacca, paripacca, vimucca, adhimucca.
In the dental class, by ‘tavaggavaraṇānaṃ ye cavaggabayañā’ (the dental class letters get palatal class letters), the dental class gets a palatal letter, then ‘y’ becomes a previous form (pubbarūpa); having cooked, having cooked, having released, having been released.
Trong tavagga, theo quy tắc ‘tavaggavaraṇānaṃ ye cavaggabayañā’, tavagga trở thành cavagga, sau đó y trở thành âm gốc, vipacca, paripacca, vimucca, adhimucca.
5522
Mahāvuttinā yalopo dīgho ca, āpucchā, anāpucchā, vibhajja, saṃvibhajja, visajja, nisajja, paṭinisajja.
Elision of ‘y’ and lengthening by Mahāvutti, having asked, not having asked, having divided, having shared, having dismissed, having sat down, having sat down again.
Theo Mahāvutti, yalopo và kéo dài nguyên âm, āpucchā, anāpucchā, vibhajja, saṃvibhajja, visajja, nisajja, paṭinisajja.
5523
Ujjha-visagge, yalopo, ujjha, ujjhiya, ujjhitvā.
In ujjha-visagge (to abandon, forsake), elision of ‘y’, having abandoned, having abandoned, having abandoned.
Ujjha-visagge (từ bỏ), yalopo, ujjha, ujjhiya, ujjhitvā.
5524
Kati-chedane, kacca, vikacca, kantitvā, vikantitvā.
In kati-chedane (to cut), having cut, having cut, having cut, having cut.
Kati-chedane (cắt), kacca, vikacca, kantitvā, vikantitvā.
5525
Nikara-vañcane, nikacca kitavasseva* .
In nikara-vañcane (to deceive a crowd), "the cheat, having deceived".
Nikara-vañcane (lừa dối), nikacca kitavasseva*.
5526
Pata-gatiyaṃ, pacca, nipacca, patitvā, nipatitvā.
In pata-gatiyaṃ (to fall), having fallen, having fallen, having fallen, having fallen.
Pata-gatiyaṃ (đi), pacca, nipacca, patitvā, nipatitvā.
5527
Katha-kathane, sākaccha.
In katha-kathane (to speak), having conversed.
Katha-kathane (nói), sākaccha.
5528
Pada-gatiyaṃ, pajja, āpajja, nipajja, vipajja, sampajja, upasampajja, paṭipajja.
In pada-gatiyaṃ (to go), having gone, having approached, having lain down, having fallen, having attained, having attained, having practiced.
Pada-gatiyaṃ (đi), pajja, āpajja, nipajja, vipajja, sampajja, upasampajja, paṭipajja.
5529
‘Ū byañjanassā’ti īāgame ‘padādīnaṃ yuka’iti yāgamo, pubbarūpaṃ, pajjiya, pajjiyāna, āpajjiya, āpajjiyāna, nipajjiya, vipajjiya, sampajjiya, paṭipajjiya.
By ‘ū byañjanassā’ (for the consonant), sometimes ‘ī’ is inserted, and by ‘padādīnaṃ yuka’ ‘y’ is inserted, a previous form (pubbarūpa); having gone, having gone, having approached, having approached, having lain down, having fallen, having attained, having practiced.
Theo ‘ū byañjanassā’, khi thêm ī, theo ‘padādīnaṃ yuka’, thêm yā, âm gốc, pajjiya, pajjiyāna, āpajjiya, āpajjiyāna, nipajjiya, vipajjiya, sampajjiya, paṭipajjiya.
5530
Āpubba sada-ghaṭṭane, āsajja naṃ tathāgataṃ* , kākova selamāsajja.
In ā-pubba sada-ghaṭṭane (to strike, touch after ā), "having assaulted the Tathāgata," "a crow, having struck a rock."
Āpubba sada-ghaṭṭane (va chạm), āsajja naṃ tathāgataṃ*, kākova selamāsajja.
Chejja, chijja, chindiya, acchijja, acchindiya, vicchijja, vicchindiya, paricchijja, paricchindiya, bhejja, bhijja, sambhijja, paṭisambhijja, bhindiya, sambhindiya.
Having cut, having cut, having cut, having cut off, having cut off, having severed, having severed, having delimited, having delimited, having broken, having broken, having broken open, having broken open, having broken, having broken open.
Chejja, chijja, chindiya, acchijja, acchindiya, vicchijja, vicchindiya, paricchijja, paricchindiya, bhejja, bhijja, sambhijja, paṭisambhijja, bhindiya, sambhindiya.
5531
Budha-ñāṇe, bujjha, sambujjha, abhisambujjha, bujjhiya, bujjhiyāna, ‘‘marīcikūpamaṃ abhisambuddhāno’’ti pāḷi, dādese assa ottaṃ katvā siddhā yathā ‘anupādiyāno’ti.
In budha-ñāṇe (to know), having awakened, having awakened, having completely awakened, having awakened, having awakened; the reading is "having completely awakened, like a mirage"; after changing ‘dā’ to ‘o’, it is established, just like ‘anupādiyāno’.
Budha-ñāṇe (biết), bujjha, sambujjha, abhisambujjha, bujjhiya, bujjhiyāna, bản Pāḷi là marīcikūpamaṃ abhisambuddhāno, sau khi thay đổi thành dā, a trở thành o, được thành lập giống như ‘anupādiyāno’.
5532
Vadha-hiṃsāyaṃ, vajjha, vajjhiya.
In vadha-hiṃsāyaṃ (to injure), having killed, having killed.
Vadha-hiṃsāyaṃ (làm hại), vajjha, vajjhiya.
5533
Vidha-tāḷane, vijjha, vijjhiya.
In vidha-tāḷane (to strike), having pierced, having pierced.
Vidha-tāḷane (đánh), vijjha, vijjhiya.
5534
Khana-vilekhane, khañña, khaṇiya, nāssa ṇattaṃ.
In khana-vilekhane (to dig), having dug, having dug; ‘n’ does not become ‘ṇ’.
Khana-vilekhane (đào), khañña, khaṇiya, n không biến thành ṇ.
5535
Pavagge –
In the labial class –
Trong pavagga –
5536
Khippa, nikhippa, saṃkhippa, khipiya, saṃkhipiya.
Having thrown, having thrown down, having contracted, having thrown, having contracted.
Khippa, nikhippa, saṃkhippa, khipiya, saṃkhipiya.
5537
Labi-avasaṃsane, yalopo, ālamba, vilamba, avalamba.
In labi-avasaṃsane (to hang down), elision of ‘y’, having hung, having swung, having hung down.
Labi-avasaṃsane (treo), yalopo, ālamba, vilamba, avalamba.
5538
Lubi-santhambhane, daṇḍamolumba tiṭṭhati, jhānamolumba vattati.
In lubi-santhambhane (to lean on), "he stands leaning on a staff," "he acts leaning on jhāna."
Lubi-santhambhane (chống đỡ), daṇḍamolumba tiṭṭhati, jhānamolumba vattati.
5539
Upubbo uddharaṇe ‘‘ullumbatu maṃ bhante saṅgho’’ti* ādīsu viya, ullumba, ārabbha, samārabbha, labbhā, upalabbhā, dīgho.
When preceded by ‘u’, in uddharaṇe (to raise, lift), as in "Venerable Saṅgha, let them lift me up," having lifted up, having begun, having begun thoroughly, possible, obtainable, lengthened.
Upubbo uddharaṇe (nâng lên) giống như trong ullumbatu maṃ bhante saṅgho* và các trường hợp khác, ullumba, ārabbha, samārabbha, labbhā, upalabbhā, kéo dài nguyên âm.
5540
Pakkamma, akkamma, vikkamma, nikkhamma, okkamma, abhikkamma, atikkamma, paṭikkamma, āgamma, saṅgamma.
Having departed, having approached, having gone away, having gone forth, having descended, having advanced, having transgressed, having retreated, having come, having met.
Pakkamma, akkamma, vikkamma, nikkhamma, okkamma, abhikkamma, atikkamma, paṭikkamma, āgamma, saṅgamma.
5541
Sama-upadhāraṇe.
In sama-upadhāraṇe (to observe, consider).
Sama-upadhāraṇe (quan sát).
Nisamma rāja kayirā, nānisamma disampati* .
"A king should act after consideration, not without consideration, O lord of men."
Nisamma rāja kayirā, nānisamma disampati*.
5542
Samu-santiyaṃ khede ca, upasamma, vūpasamma, vissamma.
In samu-santiyaṃ khede ca (to be tranquil, to be wearied), having calmed down, having become tranquil, having rested.
Samu-santiyaṃ khede ca (an tịnh và mệt mỏi), upasamma, vūpasamma, vissamma.
5543
Kasa-kaḍḍhane, apakassa.
In kasa-kaḍḍhane (to pull), having pulled away.
Kasa-kaḍḍhane (kéo), apakassa.
5544
Disa-pekkhane, ādissa, uddissa, odissa, apadissa.
In disa-pekkhane (to look), having pointed out, having aimed at, having indicated, having referred to.
Disa-pekkhane (nhìn), ādissa, uddissa, odissa, apadissa.
5545
Phusa-samphasse.
In phusa-samphasse (to touch).
Phusa-samphasse (chạm).
Phussa phussa byantīkaroti* .
"Touching again and again, he torments."
Phussa phussa byantīkaroti*.
5546
Vasa-nivāse.
In vasa-nivāse (to dwell).
Vasa-nivāse (cư ngụ).
Upavassaṃ kho pana kattikatemāsapuṇṇamaṃ* , bindāgamo.
"Having stayed through the full moon of the three months of Kārttika," insertion of ‘bindu’.
Upavassaṃ kho pana kattikatemāsapuṇṇamaṃ*, thêm bindu.
5547
Visa-pavesane, pavissa, nivissa, abhinivissa iccādi.
In visa-pavesane (to enter), having entered, having settled, having thoroughly settled, etc.
Visa-pavesane (đi vào), pavissa, nivissa, abhinivissa, v.v.
5548
Iti tvādivikārarāsi.
Thus ends the section on the transformations of the tvā-suffix.
Như vậy là tập hợp các biến thể của tvā, v.v.
5549
Paccayavikārarāsi niṭṭhito.
The section on the transformations of suffixes is completed.
Tập hợp các biến thể của hậu tố đã hoàn tất.
5550
Pakatirūparāsi
Section on Normal Forms
Tập hợp các dạng tự nhiên
5551
Tādipaccayarāsi
Section on the tā-suffix, etc.
Tập hợp các hậu tố tādi
5552
Atha pakatirūparāsi vuccate.
Now the section on normal forms is described.
Bây giờ, tập hợp các dạng tự nhiên được trình bày.
5553
Ta,ti, tu, tavantu, tāvī, tvā, tvāna, tuna, tuṃ, tave, tāye, tabba.
Ta, ti, tu, tavantu, tāvī, tvā, tvāna, tuna, tuṃ, tave, tāye, tabba.
Ta, ti, tu, tavantu, tāvī, tvā, tvāna, tuna, tuṃ, tave, tāye, tabba.
5554
Dā, khyā, gā, ghā, ṭā, ṭhā, tā, thā, dā, dhā, pā, phā, bhā, mā, yā, lā, vā, sā, hā.
Dā, khyā, gā, ghā, ṭā, ṭhā, tā, thā, dā, dhā, pā, phā, bhā, mā, yā, lā, vā, sā, hā.
Dā, khyā, gā, ghā, ṭā, ṭhā, tā, thā, dā, dhā, pā, phā, bhā, mā, yā, lā, vā, sā, hā.
5555
Akkhāto, svākkhāto, ākhyāto, vikhyāto.
Declared, well-declared, announced, renowned.
Akkhāto, svākkhāto, ākhyāto, vikhyāto.
5556
‘Ū byañjanassā’ti kvaci īāgamo rasso ca, saṅgāyito, ghāyito, ñāto.
By ‘ū byañjanassā’, sometimes ‘ī’ is inserted and the vowel is shortened; sung, sniffed, known.
Theo ‘ū byañjanassā’, đôi khi có sự thêm ī và rút ngắn nguyên âm, saṅgāyito, ghāyito, ñāto.
5557
‘Jyādīhi knā’ti nāpaccayo, jānito.
By ‘jyādīhi knā’, the suffix ‘nā’ is applied; known.
Theo ‘Jyādīhi knā’, hậu tố nā, jānito.
5558
Kārite-ñāpito, ñāpayito.
In the causative, having been informed, having been informed.
Trong kārita – ñāpito, ñāpayito.
Puttaṃ tāyati rakkhatīti tāto-pitā.
He who protects a son is called ‘tāta’ (father).
Người bảo vệ con trai là tāto-pitā.
Datto, dvittaṃ rassattañca.
Given, doubled and shortened.
Datto, lặp đôi và rút ngắn nguyên âm.
Devadatto, brahmadatto, yaññadatto, dāpito, dāpayito.
Devadatta, Brahmadatta, Yajñadatta, having been given, having been given.
Devadatto, brahmadatto, yaññadatto, dāpito, dāpayito.
5559
Mahāvuttinā passa pivo, pivito.
By Mahāvutti, ‘p’ becomes ‘piv’; drunk.
Theo Mahāvutti, passa trở thành pivo, pivito.
5560
Phā-vuddhiyaṃ, phito pabhātā ratti.
In phā-vuddhiyaṃ (to grow), risen, the night has dawned.
Phā-vuddhiyaṃ (tăng trưởng), phito pabhātā ratti (đêm đã rạng đông).
5561
Mā-māne, mito, sammito, upamito, nimmito, yāto, lāto, vāto.
In mā-māne (to measure), measured, well-measured, compared, created, gone, taken, blown.
Mā-māne (đo lường), mito, sammito, upamito, nimmito, yāto, lāto, vāto.
5562
Mahāvuttinā vāssuttaṃ, nibbuto, parinibbuto, nibbāpito, parinibbāpito, osito, pariyosito, osāpito, pariyosāpito, pahito, pajahito, hāpito.
By Mahāvutti, ‘vā’ becomes ‘u’; extinguished, completely extinguished, having caused to extinguish, having caused to completely extinguish, ended, completely ended, having caused to end, having caused to completely end, sent, abandoned, having caused to abandon.
Theo Mahāvutti, vā trở thành utta, nibbuto, parinibbuto, nibbāpito, parinibbāpito, osito, pariyosito, osāpito, pariyosāpito, pahito, pajahito, hāpito.
5563
Timhi-ñatti, datti, pāti, phāti, nibbuti, parinibbuti.
In ‘ti’, knowing, giving, protecting, growing, extinction, complete extinction.
Trong timhi – ñatti, datti, pāti, phāti, nibbuti, parinibbuti.
5564
Tumhi-saṅkhātā sabbadhammānaṃ* , akkhātāro tathāgatā* aññātāro bhavissanti* , ñāpetā, ñāpayitā.
In ‘tu’, of all phenomena, "the Tathāgatas are proclaimers," "they will be knowers," having caused to know, having caused to know.
Trong tumhi – saṅkhātā sabbadhammānaṃ*, akkhātāro tathāgatā*, aññātāro bhavissanti*, ñāpetā, ñāpayitā.
Uṭṭhātā vindate dhanaṃ* .
"He who strives obtains wealth."
Uṭṭhātā vindate dhanaṃ*.
5565
‘Ū lasse’ti kvaci īssa ettaṃ, uṭṭhāpetā, samuṭṭhāpetā, aghassa tātā, tāyitā, dātā, dāpetā, sandhātā, sandhāpetā, māpitā, māpayitā, nibbāpetā, nibbāpayitā, hāpetā, hāpayitā.
By ‘ū lasse’, sometimes ‘ī’ becomes ‘e’; having caused to rise, having caused to rise up, a protector from suffering, a protector, a giver, a dispenser, a combiner, a combiner, a measurer, a measurer, an extinguisher, an extinguisher, an abandoner, an abandoner.
Theo ‘ū lasse’, đôi khi ī trở thành e, uṭṭhāpetā, samuṭṭhāpetā, aghassa tātā, tāyitā, dātā, dāpetā, sandhātā, sandhāpetā, māpitā, māpayitā, nibbāpetā, nibbāpayitā, hāpetā, hāpayitā.
5566
Tavantu, tāvīsu-akkhatā, akkhātāvī iccādi.
In tavantu and tāvī, declared, having declared, etc.
Trong tavantu, tāvīsu – akkhātā, akkhātāvī, v.v.
5567
Tvādīsu saṃyoge rassattaṃ, ñatvā, jānitvā, ñāpetvā, jānāpetvā, ṭhatvā.
In tvā-suffixes, shortening in a conjunct consonant; having known, having known, having caused to know, having caused to know, having stood.
Trong tvādīsu, khi hợp từ, rút ngắn nguyên âm, ñatvā, jānitvā, ñāpetvā, jānāpetvā, ṭhatvā.
5568
Pādito ṭhāssa ṭhaho, saṇṭhahitvā, patiṭṭhahitvā.
From ‘pāda’, ‘ṭhā’ becomes ‘ṭhaho’; having settled, having established.
Từ pādi, ṭhā trở thành ṭhaho, saṇṭhahitvā, patiṭṭhahitvā.
5569
Kārite kvaci rassattaṃ, ṭhapetvā, paṭṭhapetvā, patiṭṭhāpetvā, datvā, ādiyitvā, samādiyitvā, dajjitvā.
In the causative, sometimes shortening; having placed, having placed, having established, having given, having taken, having grasped, having given.
Trong kārita, đôi khi rút ngắn nguyên âm, ṭhapetvā, paṭṭhapetvā, patiṭṭhāpetvā, datvā, ādiyitvā, samādiyitvā, dajjitvā.
5570
Dada-dāne, tvāssa pyo, yamhi dassa jo, yassa pubbarūpaṃ dīgho, dajjā, dāpetvā.
In dada-dāne (to give), ‘tvā’ becomes ‘pyo’, when ‘m’ follows ‘d’ it becomes ‘jo’, ‘y’ becomes a previous form (pubbarūpa) and is lengthened; let him give, having caused to give.
Dada trong nghĩa cho, tvā biến thành pyo, trong yamhi da biến thành jo, nguyên âm trước được kéo dài, dajjā (nên cho), dāpetvā (đã khiến cho).
5571
Pādito rasso, samādapetvā.
From ‘pāda’, shortened; having caused to grasp.
Nguyên âm đầu bị rút ngắn, samādapetvā (đã khiến cho hoàn toàn).
5572
Dhā-dhāraṇe, dvittaṃ, pubbassa tatiyattaṃ rasso ca, parassa ‘dhāssa ho’ti ho, padahitvā, vidahitvā, nidahitvā, saddahitvā, odahitvā, pidahitvā, paridahitvā.
In dhā-dhāraṇe (to hold), doubled, the first (consonant) becomes the third and is shortened, the second (consonant) becomes ‘ho’ by ‘dhāssa ho’; having placed, having arranged, having laid down, having believed, having placed down, having covered, having encircled.
Dhā trong nghĩa giữ, gấp đôi, âm thứ ba của âm đầu và nguyên âm bị rút ngắn, âm sau dhā biến thành ho theo quy tắc ‘dhāssa ho’, padahitvā (đã đặt), vidahitvā (đã sắp đặt), nidahitvā (đã cất giấu), saddahitvā (đã tin tưởng), odahitvā (đã đặt xuống), pidahitvā (đã che đậy), paridahitvā (đã mặc).
5573
Kārite-ādhapetvā, sannidhāpetvā, pivitvā, pitvā vā, pāyetvā, māpetvā, osāpetvā, pariyosāpetvā, hitvā, pajahitvā, hāpetvā, pajahāpetvā.
In the causative – having caused to hold, having caused to place together, having drunk, or having drunk, having caused to drink, having caused to measure, having caused to end, having caused to completely end, having abandoned, having forsaken, having caused to abandon, having caused to forsake.
Trong thể Kārita: ādhapetvā (đã khiến đặt), sannidhāpetvā (đã khiến đặt gần), pivitvā (đã uống), pitvā vā (hoặc đã uống), pāyetvā (đã khiến uống), māpetvā (đã khiến đo/xây), osāpetvā (đã khiến kết thúc), pariyosāpetvā (đã khiến hoàn tất), hitvā (đã từ bỏ), pajahitvā (đã từ bỏ hoàn toàn), hāpetvā (đã khiến từ bỏ), pajahāpetvā (đã khiến từ bỏ hoàn toàn).
5574
Tuṃ, tavesu-akkhātuṃ, akkhātave, saṅkhātuṃ, saṅkhātave, ñātuṃ, ñātave, jānituṃ, jānitave, ñāpetuṃ, ñāpetave, jānāpetuṃ, jānāpetave, ṭhātuṃ, ṭhātave, saṇṭhātuṃ, saṇṭhātave, saṇṭhahituṃ, saṇṭhahitave, ṭhapetuṃ, ṭhapetave, saṇṭhāpetuṃ, saṇṭhāpetave, dātuṃ, dātave, padātuṃ, padātave, ādātuṃ, ādātave, dajjituṃ, dajjitave, dāpetuṃ, dāpetave, samādapetuṃ, samādapetave, sandhātuṃ, sandhātave, saddahituṃ, saddahetuṃ, saddahetave, nidhetuṃ, nidhetave sandhāpetuṃ, nidhāpetuṃ, pātuṃ, pivituṃ, pātave, pivetave, mātuṃ, minituṃ, pametuṃ, upametuṃ, yātuṃ, yāyituṃ, yātave, osāyetuṃ, osāpetuṃ, pariyosāpetuṃ, hātuṃ, pahātuṃ, māradheyyaṃ pahātave* , jahituṃ, pajahituṃ, hāpetuṃ, pahāpetuṃ, jahāpetuṃ.
In tuṃ and tave forms: to tell, to explain; to count, to reckon; to know; to know; to make known, to inform; to make known, to inform; to stand, to stay; to stand firmly, to establish; to stand firmly, to establish; to place, to put; to establish, to set up; to give; to give forth, to bestow; to take; to give; to cause to give; to cause to undertake, to exhort; to connect, to unite; to believe, to have faith; to deposit, to lay down; to connect, to unite; to deposit, to lay down; to drink; to drink; to measure; to measure; to measure; to compare; to go; to go; to go; to finish, to complete; to finish, to complete; to finish completely; to abandon, to forsake; to abandon, to forsake; to abandon the realm of Māra; to abandon, to forsake; to abandon, to forsake; to cause to abandon, to cause to forsake; to cause to abandon, to cause to forsake; to cause to abandon, to cause to forsake.
Trong Tuṃ, Tavesu: akkhātuṃ (để nói), akkhātave (để nói), saṅkhātuṃ (để tính toán/kể), saṅkhātave (để tính toán/kể), ñātuṃ (để biết), ñātave (để biết), jānituṃ (để biết), jānitave (để biết), ñāpetuṃ (để khiến biết), ñāpetave (để khiến biết), jānāpetuṃ (để khiến biết), jānāpetave (để khiến biết), ṭhātuṃ (để đứng/thiết lập), ṭhātave (để đứng/thiết lập), saṇṭhātuṃ (để đứng vững), saṇṭhātave (để đứng vững), saṇṭhahituṃ (để đứng vững), saṇṭhahitave (để đứng vững), ṭhapetuṃ (để đặt), ṭhapetave (để đặt), saṇṭhāpetuṃ (để thiết lập), saṇṭhāpetave (để thiết lập), dātuṃ (để cho), dātave (để cho), padātuṃ (để ban cho), padātave (để ban cho), ādātuṃ (để nhận), ādātave (để nhận), dajjituṃ (để cho), dajjitave (để cho), dāpetuṃ (để khiến cho), dāpetave (để khiến cho), samādapetuṃ (để khiến thọ trì), samādapetave (để khiến thọ trì), sandhātuṃ (để kết nối), sandhātave (để kết nối), saddahituṃ (để tin), saddahetuṃ (để tin), saddahetave (để tin), nidhetuṃ (để cất giữ), nidhetave (để cất giữ), sandhāpetuṃ (để khiến kết nối), nidhāpetuṃ (để khiến cất giữ), pātuṃ (để uống), pivituṃ (để uống), pātave (để uống), pivetave (để uống), mātuṃ (để đo), minituṃ (để đo), pametuṃ (để đo lường), upametuṃ (để so sánh), yātuṃ (để đi), yāyituṃ (để đi), yātave (để đi), osāyetuṃ (để kết thúc), osāpetuṃ (để khiến kết thúc), pariyosāpetuṃ (để hoàn tất), hātuṃ (để từ bỏ), pahātuṃ (để từ bỏ), māradheyyaṃ pahātave (để từ bỏ cõi Ma vương)*, jahituṃ (để từ bỏ), pajahituṃ (để từ bỏ hoàn toàn), hāpetuṃ (để khiến từ bỏ), pahāpetuṃ (để khiến từ bỏ), jahāpetuṃ (để khiến từ bỏ hoàn toàn).
5575
Tabbamhi-akkhātabbaṃ, saṅkhātabbaṃ, saṅkhyātabbaṃ, gāyitabbaṃ, ñātabbaṃ, jānitabbaṃ, ñāpetabbaṃ, jānāpetabbaṃ, ṭhātabbaṃ, ṭhapetabbaṃ, dātabbaṃ, ādātabbaṃ, samādātabbaṃ, dāpetabbaṃ, samādapetabbaṃ, vidhātabbaṃ, vidahitabbaṃ, pātabbaṃ, pivitabbaṃ, minitabbaṃ, minetabbaṃ, yātabbaṃ, lātabbaṃ, pahātabbaṃ.
In tabbaṃ forms: to be told, to be explained; to be counted, to be reckoned; to be counted, to be reckoned; to be sung; to be known; to be known; to be made known, to be informed; to be made known, to be informed; to be stood, to be stayed; to be placed, to be put; to be given; to be taken; to be undertaken; to be caused to give; to be caused to undertake; to be arranged, to be performed; to be arranged, to be performed; to be drunk; to be drunk; to be measured; to be measured; to be gone; to be taken; to be abandoned.
Trong Tabbamhi: akkhātabbaṃ (nên được nói), saṅkhātabbaṃ (nên được tính toán/kể), saṅkhyātabbaṃ (nên được tính toán/kể), gāyitabbaṃ (nên được hát), ñātabbaṃ (nên được biết), jānitabbaṃ (nên được biết), ñāpetabbaṃ (nên được khiến biết), jānāpetabbaṃ (nên được khiến biết), ṭhātabbaṃ (nên được đứng/thiết lập), ṭhapetabbaṃ (nên được đặt), dātabbaṃ (nên được cho), ādātabbaṃ (nên được nhận), samādātabbaṃ (nên được thọ trì), dāpetabbaṃ (nên được khiến cho), samādapetabbaṃ (nên được khiến thọ trì), vidhātabbaṃ (nên được sắp đặt), vidahitabbaṃ (nên được sắp đặt), pātabbaṃ (nên được uống), pivitabbaṃ (nên được uống), minitabbaṃ (nên được đo), minetabbaṃ (nên được đo), yātabbaṃ (nên được đi), lātabbaṃ (nên được nhận), pahātabbaṃ (nên được từ bỏ).
5576
Ivaṇṇesu vipubbo i-gatyaṃ, vīto, vītadoso vītamoho* , udito, samudito, dāgamo.
Among verbs ending in i, vi with pubba prefix indicating departure: departed, free from defilement, free from delusion; arisen, completely arisen; with the addition of da.
Ở các nguyên âm ‘i’ với tiền tố ‘vi’: i-gatyaṃ (đi), vīto (đã lìa), vītadoso (đã lìa lỗi lầm), vītamoho (đã lìa si mê)*, udito (đã khởi lên), samudito (đã khởi lên cùng nhau), dāgamo (thêm ‘d’).
5577
Samito, sameto, samaveto, apeto, upeto, samupeto, abhito, kīto, kayito, kiṇito, cito, cinito, ācito, upacito, sañcito, jito, parājito, ḍito, oḍḍito, nīto, ānīto, vinīto, oṇīto, paṇīto, nassa ṇattaṃ.
Composed, united, assembled, departed, approached, completely approached, near, bought, bought, bought, collected, collected, accumulated, accumulated, accumulated, conquered, defeated, flew, flew up, led, brought, disciplined, lowered, excellent; n becomes .
Samito (đã an tịnh), sameto (đã tụ họp), samaveto (đã tụ họp đầy đủ), apeto (đã lìa bỏ), upeto (đã đến gần), samupeto (đã đến gần đầy đủ), abhito (đã hướng tới), kīto (đã mua), kayito (đã mua), kiṇito (đã mua), cito (đã tích lũy), cinito (đã tích lũy), ācito (đã tích lũy nhiều), upacito (đã tích lũy), sañcito (đã tích lũy hoàn toàn), jito (đã chiến thắng), parājito (đã bị đánh bại), ḍito (đã bay), oḍḍito (đã bay xuống), nīto (đã dẫn dắt), ānīto (đã mang đến), vinīto (đã được huấn luyện), oṇīto (đã bị hạ xuống), paṇīto (đã được đặt ra), nassa ṇattaṃ (n trở thành ṇ).
5578
Pīto, bhīto, mito, sito, nissito, pahito.
Drunk, afraid, measured, bound, dependent, sent.
Pīto (đã uống), bhīto (đã sợ hãi), mito (đã đo), sito (đã buộc), nissito (đã nương tựa), pahito (đã gửi đi).
5579
Timhi-samiti, viciti, nīti, dvitte ādivuddhi, netti, saddhammanetti, bhīti.
In ti forms: assembly, investigation, guidance; in dual forms, initial lengthening: guidance, guidance of the good Dhamma; fear.
Trong Timhi: samiti (sự an tịnh), viciti (sự lựa chọn), nīti (sự dẫn dắt/chính sách), dvitte ādivuddhi (trong dạng đôi, nguyên âm đầu được kéo dài), netti (sự dẫn dắt), saddhammanetti (sự dẫn dắt của Chánh Pháp), bhīti (sự sợ hãi).
5580
Tumhi-sametā, abhisametā, vicetā, jetā, netā, vinetā, ninnetā.
In tu forms: one who has assembled, one who has thoroughly understood, one who investigates, one who conquers, one who leads, one who disciplines, one who disciplines.
Trong Tumhi: sametā (người đã tụ họp), abhisametā (người đã thấu hiểu), vicetā (người đã lựa chọn), jetā (người chiến thắng), netā (người dẫn dắt), vinetā (người huấn luyện), ninnetā (người dẫn dắt xuống).
5581
Tavantu, tāvīsu-sametavā, sametāvī, abhisametavā, abhisametāvī iccādi.
In tavantu and tāvī forms: one who has assembled, one who has assembled; one who has thoroughly understood, one who has thoroughly understood, and so on.
Trong Tavantu, Tāvīsu: sametavā (người đã tụ họp), sametāvī (người đã tụ họp), abhisametavā (người đã thấu hiểu), abhisametāvī (người đã thấu hiểu), v.v.
5582
Tvādīsu-sametvā, upetvā, kiṇitvā, vicinitvā, jetvā, vijetvā, jinitvā, vijinitvā, parājetvā, netvā, ānetvā vinetvā, nayitvā, ānayitvā, vinayitvā, allīyitvā, paṭisallīyitvā, sayitvā.
In tvā forms and similar: having assembled, having approached, having bought, having investigated, having conquered, having thoroughly conquered, having won, having thoroughly won, having defeated, having led, having brought, having disciplined, having led, having brought, having disciplined, having clung, having secluded oneself, having slept.
Trong Tvādīsu: sametvā (đã tụ họp), upetvā (đã đến gần), kiṇitvā (đã mua), vicinitvā (đã lựa chọn), jetvā (đã chiến thắng), vijetvā (đã chiến thắng), jinitvā (đã chiến thắng), vijinitvā (đã chiến thắng), parājetvā (đã đánh bại), netvā (đã dẫn dắt), ānetvā (đã mang đến), vinetvā (đã huấn luyện), nayitvā (đã dẫn dắt), ānayitvā (đã mang đến), vinayitvā (đã huấn luyện), allīyitvā (đã bám vào), paṭisallīyitvā (đã ẩn mình), sayitvā (đã nằm).
5583
Tuṃ, tavesu-sametuṃ, upetuṃ, samupetuṃ, sametave, ketuṃ, kiṇituṃ, ketave, vicetuṃ, vicinituṃ, jetuṃ, vijetuṃ, nituṃ, ānituṃ, vinituṃ, netuṃ, ānetuṃ, vinetuṃ, nayituṃ, ānayituṃ, vinayituṃ, netave.
In tuṃ and tave forms: to assemble, to approach, to completely approach; to assemble; to buy; to buy; to investigate, to investigate; to conquer, to thoroughly conquer; to lead, to bring, to discipline; to lead, to bring, to discipline; to lead, to bring, to discipline; to lead.
Trong Tuṃ, Tavesu: sametuṃ (để tụ họp), upetuṃ (để đến gần), samupetuṃ (để đến gần đầy đủ), sametave (để tụ họp), ketuṃ (để mua), kiṇituṃ (để mua), ketave (để mua), vicetuṃ (để lựa chọn), vicinituṃ (để lựa chọn), jetuṃ (để chiến thắng), vijetuṃ (để chiến thắng), nituṃ (để dẫn dắt), ānituṃ (để mang đến), vinituṃ (để huấn luyện), netuṃ (để dẫn dắt), ānetuṃ (để mang đến), vinetuṃ (để huấn luyện), nayituṃ (để dẫn dắt), ānayituṃ (để mang đến), vinayituṃ (để huấn luyện), netave (để dẫn dắt).
5584
Tabbamhi-sametabbaṃ, ketabbaṃ, kiṇitabbaṃ iccādi.
In tabbaṃ forms: to be assembled, to be bought, to be bought, and so on.
Trong Tabbamhi: sametabbaṃ (nên được tụ họp), ketabbaṃ (nên được mua), kiṇitabbaṃ (nên được mua), v.v.
5585
Uvaṇṇesu-cuto, cavito.
In u forms: fallen, swayed.
Ở các nguyên âm ‘u’: cuto (đã rơi rụng), cavito (đã rơi rụng).
5586
Kārite-cāvito.
In causative: caused to fall, caused to sway.
Trong thể Kārita: cāvito (đã khiến rơi rụng).
5587
Juto, javito, thuto, abhitthuto, abhitthavito,
Shone, moved, praised, highly praised, highly praised,
Juto (đã chiếu sáng), javito (đã nhanh chóng), thuto (đã được ca ngợi), abhitthuto (đã được ca ngợi), abhitthavito (đã được ca ngợi).
5588
Saṃpubbo dhu-vallabhe, sandhuto-mitto.
The root dhu with prefix saṃ means "to be dear"; sandhuto means "friend".
Động từ căn ‘dhu’ với tiền tố ‘saṃ’ có nghĩa là ‘thân hữu’, sandhuto (bạn bè).
‘‘Asaṇṭhutaṃ cirasaṇṭhutenā’’tipi pāḷi.
The Pāḷi also says: "one not intimate, with one who has been intimate for a long time."
Cũng có câu Pali: ‘‘Asaṇṭhutaṃ cirasaṇṭhutenā’’ti (người không thân quen với người đã thân quen lâu năm).
5589
Du-gatiyaṃ hiṃsāyañca, duto, upadduto.
The root du means "to go" or "to harm"; duto means "messenger", upadduto means "harassed, afflicted."
Động từ căn ‘du’ có nghĩa là ‘đi’ và ‘làm hại’: duto (người đưa tin), upadduto (đã bị quấy nhiễu).
5590
Dhū-kampane, dhuto, niddhuto.
The root dhū means "to shake"; dhuto means "shaken", niddhuto means "cast off, shaken off."
Động từ căn ‘dhū’ có nghĩa là ‘rung động’: dhuto (đã rũ bỏ), niddhuto (đã rũ bỏ hoàn toàn).
5591
Bhūto, sambhūto.
Become, arisen.
Bhūto (đã trở thành), sambhūto (đã sinh ra).
5592
Kārite-bhāvito, sambhāvito, vibhāvito, paribhāvito.
In causative: developed, fully developed, distinguished, cultivated.
Trong thể Kārita: bhāvito (đã được tu tập), sambhāvito (đã được tu tập đầy đủ), vibhāvito (đã được phát triển), paribhāvito (đã được tu tập kỹ lưỡng).
5593
Yu-missane, saṃyuto.
The root yu means "to mix"; saṃyuto means "joined, connected."
Động từ căn ‘yu’ có nghĩa là ‘hòa trộn’: saṃyuto (đã được kết hợp).
5594
Ru-sadde, ruto, luto, vuto, saṃvuto, susaṃvuto, suto, vissuto.
The root ru means "to sound"; ruto means "sounded"; luto means "cut"; vuto means "covered"; saṃvuto means "restrained"; susaṃvuto means "well-restrained"; suto means "heard"; vissuto means "famous."
Động từ căn ‘ru’ có nghĩa là ‘âm thanh’: ruto (đã kêu), luto (đã cắt), vuto (đã che đậy), saṃvuto (đã được kiềm chế), susaṃvuto (đã được kiềm chế tốt), suto (đã nghe), vissuto (đã nổi tiếng).
5595
Hu-pūjāyaṃ, huto.
The root hu means "to worship"; huto means "offered."
Động từ căn ‘hu’ có nghĩa là ‘cúng dường’: huto (đã được cúng dường).
5596
Timhi-cavanaṃ cuti, thavanaṃ thuti, bhūti, vibhūti, savanaṃ suti,
In ti forms: falling is cuti, praising is thuti, being is bhūti, eminence is vibhūti, hearing is suti.
Trong Timhi: cavanaṃ cuti (sự rơi rụng), thavanaṃ thuti (sự ca ngợi), bhūti (sự hiện hữu), vibhūti (sự thịnh vượng), savanaṃ suti (sự lắng nghe).
5597
Tumhi-cavitā, cāvetā, javitā, thavitā, santhavitā, sotā, sāvetā.
In tum forms: one who has swayed, one who causes to sway, one who has moved, one who has praised, one who has praised, one who hears, one who causes to hear.
Trong Tumhi: cavitā (người đã rơi rụng), cāvetā (người đã khiến rơi rụng), javitā (người đã nhanh chóng), thavitā (người đã ca ngợi), santhavitā (người đã ca ngợi), sotā (người nghe), sāvetā (người khiến nghe).
5598
Tavantu tāvīsu-cutavā, cutāvī, cāvetavā, cāvetāvī iccādi.
In tavantu and tāvī forms: one who has fallen, one who has fallen; one who has caused to fall, one who has caused to fall, and so on.
Trong Tavantu, Tāvīsu: cutavā (người đã rơi rụng), cutāvī (người đã rơi rụng), cāvetavā (người đã khiến rơi rụng), cāvetāvī (người đã khiến rơi rụng), v.v.
5599
Tvādīsu-cavitvā, cavitvāna, cavituna, javitvā, abhitthavitvā, bhutvā, anubhavitvā, bhāvetvā, bhāvayitvā, sutvā, suṇitvā, sāvetvā, sāvayitvā.
In tvā forms and similar: having swayed, having swayed, having swayed; having moved; having praised; having been; having experienced; having developed, having cultivated; having heard, having listened; having caused to hear, having caused to hear.
Trong Tvādīsu: cavitvā (đã rơi rụng), cavitvāna (đã rơi rụng), cavituna (đã rơi rụng), javitvā (đã nhanh chóng), abhitthavitvā (đã ca ngợi), bhutvā (đã trở thành), anubhavitvā (đã trải nghiệm), bhāvetvā (đã tu tập), bhāvayitvā (đã tu tập), sutvā (đã nghe), suṇitvā (đã nghe), sāvetvā (đã khiến nghe), sāvayitvā (đã khiến nghe).
5600
Tuṃ, tavesu-cavituṃ, cāvetuṃ, bhotuṃ, bhavituṃ, anubhavituṃ, bhāvetuṃ, bhāvayituṃ, sotuṃ, sāvetuṃ.
In tuṃ and tave forms: to sway, to cause to sway; to be, to be; to experience; to develop, to cultivate; to hear, to cause to hear.
Trong Tuṃ, Tavesu: cavituṃ (để rơi rụng), cāvetuṃ (để khiến rơi rụng), bhotuṃ (để trở thành), bhavituṃ (để trở thành), anubhavituṃ (để trải nghiệm), bhāvetuṃ (để tu tập), bhāvayituṃ (để tu tập), sotuṃ (để nghe), sāvetuṃ (để khiến nghe).
5601
Hū-sattāyaṃ, hotuṃ.
The root means "to be"; to be.
Động từ căn Hū có nghĩa là ‘hiện hữu’: hotuṃ (để hiện hữu).
‘‘Yā icche puriso hotuṃ* .
The Pāḷi says: "Whatever a person wishes to be,
Câu Pali: ‘‘Yā icche puriso hotuṃ (người nào muốn hiện hữu)
Na so sakkā na hotuye’’ti* pāḷī.
That cannot be otherwise."
Na so sakkā na hotuye’’ti (người đó không thể không hiện hữu)*.
5602
Tabbamhi-cavitabbaṃ, bhavitabbaṃ, anubhavitabbaṃ, bhāvetabbaṃ, sotabbaṃ.
In tabbaṃ forms: to be swayed, to be; to be experienced; to be developed; to be heard.
Trong Tabbamhi: cavitabbaṃ (nên được rơi rụng), bhavitabbaṃ (nên được hiện hữu), anubhavitabbaṃ (nên được trải nghiệm), bhāvetabbaṃ (nên được tu tập), sotabbaṃ (nên được nghe).
Dvitte-sottabbaṃ, sāvetabbaṃ.
In dual forms: to be heard, to be caused to hear.
Trong dạng đôi: sottabbaṃ (nên được nghe), sāvetabbaṃ (nên được khiến nghe).
5603
Edantesu mahāvuttinā kvaci ekārassa ittaṃ, gāyito, apacāyito, apacito vā, ujjhāyito, nijjhāyito, abhijjhāyito.
In verbs ending in e, occasionally by the rule of mahāvutti, e becomes i: sung, respectfully served, or respectfully served, complained, meditated, envied.
Ở các từ kết thúc bằng ‘e’ (Edanta), theo quy tắc chung, đôi khi ‘e’ biến thành ‘i’: gāyito (đã được hát), apacāyito (đã được kính trọng), apacito vā (hoặc đã được kính trọng), ujjhāyito (đã được phàn nàn), nijjhāyito (đã được nhìn kỹ), abhijjhāyito (đã được nhìn kỹ).
5604
Gāyanaṃ gīti, apacāyanaṃ apaciti.
Singing is gīti, respectful service is apaciti.
Gāyanaṃ gīti (sự hát), apacāyanaṃ apaciti (sự kính trọng).
5605
Tumhi-gāyitā, apacāyitā, ujjhāyitā.
In tum forms: one who sings, one who respectfully serves, one who complains.
Trong Tumhi: gāyitā (người đã hát), apacāyitā (người đã kính trọng), ujjhāyitā (người đã phàn nàn).
5606
Tavantu, tāvīsu-gāyitavā, gāyitāvī iccādi.
In tavantu and tāvī forms: one who has sung, one who has sung, and so on.
Trong Tavantu, Tāvīsu: gāyitavā (người đã hát), gāyitāvī (người đã hát), v.v.
5607
Gāyitvā, jhāyitvā, abhijjhāyitvā.
Having sung, having meditated, having envied.
Gāyitvā (đã hát), jhāyitvā (đã thiền định), abhijjhāyitvā (đã nhìn kỹ).
5608
Gāyituṃ, gāyitave, apacāyituṃ, apacāyitave, jhāyituṃ, jhāyitave, abhijjhāyituṃ, abhijjhāyitave.
To sing, to sing; to respectfully serve, to respectfully serve; to meditate, to meditate; to envy, to envy.
Gāyituṃ (để hát), gāyitave (để hát), apacāyituṃ (để kính trọng), apacāyitave (để kính trọng), jhāyituṃ (để thiền định), jhāyitave (để thiền định), abhijjhāyituṃ (để nhìn kỹ), abhijjhāyitave (để nhìn kỹ).
5609
Gāyitabbaṃ, apacāyitabbaṃ, ujjhāyitabbaṃ.
To be sung, to be respectfully served, to be complained about.
Gāyitabbaṃ (nên được hát), apacāyitabbaṃ (nên được kính trọng), ujjhāyitabbaṃ (nên được phàn nàn).
5610
Iti ekabyañjanadhātūnaṃ pakatirūparāsi.
Thus ends the section on the basic forms of single-consonant roots.
Đây là phần hình thái cơ bản của các động từ căn một phụ âm.
Next Page →